"Jag är mycket väl medveten om att de argumentationstekniker som använts av många för att tysta feminister bland annat har gått ut på att göra feminism till ett fult ord och säga att det är bättre att säga att man är för jämställdhet.
Men att attackera vad man väljer att kalla sig istället för att debattera sakfrågorna visar ju tydligt ett felriktat fokus.."
Kvinnans rätt till fullt medborgarskap
Kvinnas rätt till att själv bestämma när, hur och med vem hon ska ha sex
Kvinnans rätt till att själv bestämma över en graviditet och om hon ska föda barn
Kvinnors och barns rätt att inte bli misshandlade
Kvinnans rätt till lika lön för lika jobb
Flickors rätt till skolgång
Kvinnans rätt att inte bli avskedad på grund av en graviditet
Det jag fick som motargument var då att detta redan är reglerat i lag. Och här kommer vi till pudelns kärna. Bara för att det står i lagen så är det inte automatiskt kulturellt etablerat. Precis som föråldrade synsätt kan ligga kvar i lagar som efterhand moderniseras kan ju ibland lagar förekomma normer i samhället. Vad menar jag med detta egentligen? Exempelvis så skall inte kvinnors graviditet påverka om de får jobb eller får behålla det. Ändå förekommer anmälningar hos DO pga just detta. Människor skall inte bli våldtagna, och ändå händer det, och vad mera är, det är idag svårt i vårt samhälle att ens komma överens om vad som är en våldtäkt. Eller för den delen att påstå att lagen mot fildelning gör att ingen piratkopierar.
Vissa hävdar, vilket jag tycker att Birro antyder när han skriver "Den aggressiva avarten av feminismen ägnar sig ofta åt att skuldbelägga alla män. De ser system och strukturer överallt." att de ojämnlika strukturerna inte finns.Där finns problemet, för det finns system och strukturer. Jag tror bara att han har svårt att se dem. Fluffigt påminde mig om en fantastiskt bra historia som jag måste dela med mig av. Den fick vi berättat för oss när vi läste på LHS, Lärarhögskolan i Stockholm.
En lärarstudent satt med under lektionstillfällen när en lärare undervisade sin klass. Det var en aktiv lektion på så vis att eleverna fick ordet och uttala sig och således inte bara en föreläsning där läraren pratar eller bara en tyst lässtund. Efter lektionen kom studenten fram till läraren och frågade varför killarna fick ordet mycket oftare än tjejerna. Men så är det väl inte, svarade läraren. Jodå, sade lärarstudenten, för jag har hållt räkningen. Studenten visade upp sin anteckningar. Efter det bestämde sig läraren för att ändra på sig och ge killarna och tjejerna lika utrymme och helt enkelt låta de två grupperna få ordet varannan gång. Efter lektionen kom några av killarna fram och undrade varför de nästan aldrig fick ordet. Läraren blev nyfiken och undrade hur det kom sig att det var så, hon hade ju börjat ge ordet till dem varannan gång och visste att det var lika fördelat. Killarna svarade att tjejerna fick ordet hela tiden.Slutsatsen man kan dra är ju att det är oerhört svårt att märka att något är snett fördelat om man är van eller kanske till och med också en del utav normen, Killarna var vana vid att få ordet så ofta att de därför upplevde att tjejerna fick prata nästan hela tiden bara för att deras egen prattid blev beskuren. Detta trots att den nu var lika fördelad. Är det inte lustigt? På samma sätt tror jag att människor i vårt samhälle som tycker att feminism tar plats helt enkelt är vana vid att det inte tar plats, och även fast det kanske bara är en bråkdel mer som jämställdhetsfrågor syns jämfört med förr så märks det för dem, och det blir konstigt och ovant.
"Du har inte tagit ut någon semester" sade hon till mig.
"Vi har än så länge inte nått perfektion och vi har faktiskt
sagt att Hazard inte lägger ner verksamheten förrän ett lan arrangerats i
Älvsjömässan.
Så vi syns i C-hallen!
Med vänliga hälsningar
Styrelsen i Hazard"
Tidigare iår dök just den möjligheten hastigt och lustigt upp. Ungdomsmässan My ville ha ett lan och hade redan involverat lanföreningen Shade från Huddinge. Det behövdes dock lite mer hjälp för att rodda ett så stort evenemang, och där kom Hazard in i bilden. Jag passade på att börja skriva på en artikelserie för Ctrl Alt Elite som heter My:LAN Bakom Kulisserna. I just denna del så skriver jag lite om hur det kom sig att det blev just Shade och senare Hazard som fick ta sig an detta mastodontprojekt, ett lan för drygt 1000 deltagare! Jag gillar denna typ av artiklar. Det roligaste jag skrivit hitills var när jag fick samtala med en massa trevliga magicdomare under Grand Prixen i Göteborg och dyka ner i det som inte alla ser eller tänker på. Att bara rapportera vinnarsiffror eller stapla aktiviteter är inte lika intressant för mig. Jag vill veta det som ingen annan, än så länge, vet. Jag vill hitta de personer som besitter en kunskap de ännu inte delat med sig av. Min förhoppning är således att kunna dyka ner i de olika element som ett lan består av, och kanske få intervjua och undersöka arenateamet, lanarna, spelgruppen, nät och el, sovsalsvakter, ja helt enkelt allting som kan vara av intresse!
Turneringarna och prispengarna är ju nu publika, och jag vet ju att det kommer bli en hel del extra utöver det, även om allting inte är hundraprocentigt klart och därmed dumt att gå ut med. Eftersom jag kommer ha ett finger med i spelet vad gäller lekarna så kommer det givetvis bli en colahävarkinderätarleksaksbyggartävling bland många andra lekar. Har funderat på en stensaxpåse, Pimp my Pony måste ju komma tillbaka och likaså det spexiga My Game som kommer bli en variant av det Henkon anordnade för många Hazardlan sedan... Ni som minns det ni minns, ni som undrar vad det är får fortsätta vara nyfikna!
Så jag hoppas i alla fall att ni vill fortsätta läsa mina framtida artiklar. Jag tror det kommer bli roligt, både för mig och er.
"Vi har än så länge inte nått perfektion och vi har faktiskt
sagt att Hazard inte lägger ner verksamheten förrän ett lan arrangerats i
Älvsjömässan."
Nyfikna på kommentarerna?Betyget blev en 5:a, det har jag nog skrivit sedan innan. Först bedömdes den skriftliga presentationen. Helhetsintryck: Mycket ambitiös och välskriven studie.
Lärandemål och bedömningskriterier
|
Ja /Nej |
Kommentarer |
|||
Mål 1: Redogöra för fördjupade kunskaper inom djuromvårdnad |
|||||
Betyg 3
|
Visar god kännedom om facktermer inom djuromvårdnad |
ja |
|
||
Betyg 4
|
Visar hur det egna arbetet kan tillämpas. |
ja |
|
||
Betyg 5
|
Analyserar hur det egna arbetet är ett värdefullt bidrag till ämnet djuromvårdnad. |
ja |
|
||
Mål 2: Tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt |
|||||
Betyg 3
|
Använder relevanta och uppdaterade vetenskapliga referenser. |
ja |
|
||
|
Refererar korrekt till den litteratur och lagstiftning som används.
|
ja |
|
||
|
Använder en vetenskaplig metod lämplig för typen av arbete.
|
ja |
|
||
Betyg 4
|
Diskuterar för och nackdelar med den egna vetenskapliga metoden (både vad gäller experimentella studier samt litteraturstudier). |
ja |
|
||
|
Visar på styrkor och svagheter i den lästa litteraturen |
ja |
|
||
Mål 4: Göra en syntes av information och data ur vetenskapliga texter och material |
|||||
Betyg 3
|
Studenten skriver på god svenska (eller engelska).
|
ja |
|
||
|
Rapporten sammanställer och sammanfattar data, resultat och slutsatser.
|
ja |
|
||
|
Drar egna väl grundade slutsatser av inhämtad information.
|
ja |
|
||
Betyg 4 |
Föreslå möjliga nya frågeställningar för forskning, djurskyddsmässiga förbättringar eller nytänkande inom ämnet djuromvårdnad såväl praktiskt som teoretiskt.
|
ja |
|
||
Betyg 5
|
Visar på konsekvenserna av sina egna frågeställningar för forskning, sina djurskyddsmässiga förbättringar eller sitt nytänkande inom ämnet djuromvårdnad såväl praktiskt som teoretiskt.
|
ja |
|
||
Mål 5: Skriva en vetenskaplig rapport som har ett tydligt syfte och sammanhang till en bestämd målgrupp, enligt givna anvisningar |
|||||
Betyg 3 |
Rapporten har ett tydligt syfte.
|
ja |
|
||
|
Studenten har följt anvisningarna som gäller för det skriftliga arbetet.
|
ja |
|
||
Betyg 4 |
Arbetets olika delar hänger ihop och slutsatserna återkopplar till syftet.
|
ja |
|
Helhetsintryck: En mycket väl genomförd muntlig presentation.
Lärandemål och bedömningskriterier
|
Ja /Nej |
Kommentarer |
|||
Mål 6: På svenska eller engelska muntligt presentera sitt arbete inom givna tidsramar, väl förberett och anpassat till målgruppen |
|||||
Betyg 3
|
Presentationen är anpassad till målgruppen. |
Ja |
Mycket tydligt |
||
|
Studenten håller tidsramen (15 min).
|
Ja |
|
||
|
Presentationen ger åhörarna en bra bild av arbetet.
|
Ja |
Väldigt tydligt och konkret. |
||
|
Presentationen ger en bild av arbetets vetenskapliga bakgrund.
|
Ja |
|
||
|
Presentationen innehåller vetenskapliga referenser.
|
Ja |
|
||
Betyg 4
|
Presentationen visar en tydlig koppling mellan frågeställningar och slutsatser.
|
Ja |
|
||
Betyg 5
|
Studenten presenterar nya frågeställningar för forskning, djurskyddsmässiga förbättringar eller nytänkande inom djuromvårdnad baserad på slutsatser ifrån arbetet.
|
Ja |
Mycket bra och intressant. |
||
Mål 7: Diskutera arbetets innehåll, resultat och slutsatser |
|||||
Betyg 3
|
Studenten kan besvara frågor från åhörare om bakgrund, metod, resultat och slutsatser
|
Ja |
|
Mål 8: Värdera och ge konstruktiv kritik på andras uppsatser och presentationer |
|||
Betyg 3
|
Studenten värderar och ger konstruktiv kritik på innehåll och form av en annan students rapport.
|
ja |
|
Betyg 3
|
Studenten värderar och ger konstruktiv kritik på innehåll och form av en annan students muntliga presentation.
|
ja |
|