Vägen till Skara

Idag var utan tvivel den bästa dagen hitills på hela utbildningen! Idag fick min grupp åka ut till Axevalla Travbana till vår lärares mans hästar och ge varsin en intravenös och en intramuskulär injektion samt ta blodprov. Wow, säger jag bara! Efteråt var vi alla rörande överens om att detta var det tuffaste vi gjort hitills. Vilken kick!

Blodprovet började vi med, och det tas mot blodets flöde i halsens stora ven, som man kan säga sitter precis vid skåran som går längs med en hästhals på varje sida. Blodprovet tas med vacutainer, och nålen med vacutainerhylsan sätts först i hästens kärl medan man stasar med andra handen. När man tror att man ligger rätt klickar man i provröret. Jag fick inte blod direkt men då fick jag lite tricks visade för mig. Dels kan man testa att stasa igen (då började det rinna till direkt) eller också kan man bara försiktigt snurra på kanylen, det kan ju vara så att man ligger precis vid kärlväggen.

Därefter var det dags för intravenös injektion, det jag var mest nervös för. Där sätter man nålen i riktning nedåt, alltså med blodflödet. Om man gör rätt kommer det, medan man håller kvar stasen, rinna till blod i kanylen. Rätt direkt! Därefter släpper man stasen, på med sprutan med B-vitamin som vi gav, aspirerar, kollar att bod kommer i sprutan och ger. Flera gånger under givan aspirerar man igen och kollar att nålen fortfarande är i kärlet, och efter att min häst kastat lite med halsen åkte nålen ur. Det var faktiskt bäst, för det gjorde att jag fick se och känna skillnaden! Att aspirera i ett kärl är plättlätt, att aspirera i annan vävnad känns trögt! Verkligen som vacuum.

Slutligen var det intramuskulär injektion, den gör tydligen mest ont. Då kliar man eller distraherar i området där man ska sticka och sen sätter man ganska snabbt in nålen i halsen på hästen. Det finns ett område som är en handsbredd till väsnter om bogen, under mankammen och över halskotpelaren som är stickbart. Aspirera så man ej är i ett blodkärl och tryck i.

Riktigt tufft, och riktigt roligt!

Vissa dagar funderar jag mer än andra dagar, men generellt brukar jag alltid ha en stund för mig själv när jag tänker igenom saker som varit, föreställer mig hur jag vill att saker ska bli eller hur jag tror att något kommer vara. Jag drömmer, tänker igenom kapitel i mina böcker, målar i tanken eller planerar inför framtiden. Stannar ni någonsin upp och funderar, verkligen funderar? Vågar ni även kritiskt granska er själva?

Det jag tänkt extra mycket på igår och idag är inte mig själv som jag är nu, utan var jag vill komma och vad jag vill bli. Jag tror efter mina års upplevelser av liv att individer förändras. Min fråga till mig själv är vad jag vill förändras till. Och vet ni, jag är långt från mina mål. Jag vill skriva. Skriva böcker som andra vill läsa, drömma sig in i och hänge sig åt. Jag skulle vilja att de blev översatta till engelska, och slutligen bli film. Tänk att få se sina karaktärer verkligen stiga ur texten på skärmen och idéerna i mitt huvud. Naiva drömmar kanske. Självgoda till och med. Men varför satsa lite när man kan satsa mycket? Jag ska livligt erkänna att jag får höra att sådana drömmar sällan slår in. Det är jag medveten om. Jag har ingen kämpastory som kan visas i en snyggt hopklippt sekvens med peppmusik. (tänk er någon som tränar inför något och så visas videoklipp på dem från att det går dåligt tills att det går bäst, alltsammans till käck musik). Allt jag gör är att jag sitter och skriver när jag har inspiration, numer tvingar jag mig till och med att skriva. Och allt blir inte perfekt, det vill jag lova, men det kommer jag få skriva om i alla fall, för det är så man gör! Man skriver om, förfinar och skriver rätt. Men inte kan man tänka att bara för att det inte är perfekt direkt så skriver man det inte?

Detta var det jag ville skriva. För att jag kände för det. Inget nytt om skolan, inget om bilkörning eller bilder att visa upp. Bara tankar som är nycklar för er och framförallt för mig till vem jag är. Vem är ni?

Eftersom jag inte orkat skriva något de senaste tre dagarna kommer nu ett långinlägg om allt som jag inte berättat om.

Så, onsdagen ägnades åt bilddiagnostik med Anders Wilhelmsson, en veterinär som arbetar på Skara Djursjukhus. Han är toppenbra. Dels så har han en röst som hörs över hela klassrummet, men han är också rolig, han skrattar och han förklarar bra. Sådant hjälper mig att behålla fokus, även om det är långa lektioner och svåra eller tråkiga ämnen. Detta är dock inte tråkigt, det är jättekul! Han växlade föreläsningen om själva maskinerna och hur de fungerar vid röntgen, ultraljud, CRT och MRI med att visa bilder eller i fallet med ultraljud videosnuttar, på det vi pratade om. Mycket mer spännande! Och att vi hann klart sist innebär att vi kommer få ägna den sista bilddiagnostiklektionen till att bara titta på, och försöka förstå röntgenbilder.

Torsdagen, som även var dagen då jag skulle ha Riskettan, innebar en rolig och hastig föreläsning i kaniners och smågnagares sjukdomar och hantering. Först på andra lektionen upptäckte jag i min kalender (älskar min kalender!) att jag hade körkursen så jag smet en halvtimma tidigare från föreläsningen. Den var riktigt rolig och intressant. Kändes som om vi gärna hade kunnat haft två dagar med Cecilia Trädgårdh. Små kuriosa av vad vi lärde oss var att guldhamstrar var mer benägna att bita en än en dvärghamster. Såvida det nu inte var tvärtom... Och att råttor och möss kan producera järnhaltiga röda tårar, vilket man alltså kan råka misstolka för blod från ögat.

Fredagen! Kateterisering (säg det snabbt tre gånger om du törs!) och en film om intramuskulär injektion på häst stod på schemat. På måndag ska min grupp iväg till Axvalla travbana och praktiskt få ge intramuskulär injektion samt ta blodprov på häst. Oturligt nog fanns det ingen film på det sistnämnda, men jag tänke försöka se om jag inte kan hitta någon film på det nån annanstans. Kateterisering då, är inte jättesvårt. Den största utmaningen är att få på sig de sterila handskarna sterilt och att öppna förpackningarna så att allt fortsätter att vara sterilt. Det känns inte jätteknepigt, för vi hade väldigt mycket övningar på sådant tänk förra året när vi övade inför praktiska proven. Hur vi övade? Vi har två gosedjurshundar som har fått påsydda tygstycken som gör dem till hanhundar, komplett med preputium och penis. En droppslang genom tygpenisen är urinrör (även fast den nu ligger bredvid då det lätt blev stopp i den efter ett tag) och en dropppåse är urinblåsa, vilket gör att om man tränar på hunden som är mest hel så kommer man kunna få ut låtsasurin om man ligger rätt. Ganska smart va? Och detta har våra lärare uppfunnit och sytt upp åt oss.

Idag då. Fäsk får familjesällskap, jag ska städa och plugga. Samt göra roliga saker som att skriva mer tror jag. Har ganska bra inspiration för tillfället. Och nej, inget svar från vampyrnovelltävlingen. Förhoppningarna går lite upp och ned. Mest hoppas jag fortfarande att de tyckte om den tillräckligt bra för att jag ska vara en av vinnarna. I annat fall är det bara att kämpa på! Den kanske passar bättre som en längre novell eller roman och inte som en kort novell. Dår får jag någon gång när jag har tid sätta mig och skriva mer på den.

Oooh det verkar vara en massa spännande i Dovis 2! Bland annat ingår ett studiebesök där vi får lära oss om tandbehandlingar, blodprovstagning på häst, kateterisering och en himla massa bilddiagnostik!

Vi har en halv seminariedag i halvklass tillägnad bilddiagnostik, och samma dag är enda chansen för mig att övningsköra inom en rimlig framtid. Suck. Nu ska jag försöka byta till eftermiddagsgruppen i alla fall, så att jag får köra på förmiddagen som planerat. Min körlektion den 31 blev tyvärr överkörd av en obligatorisk övning på Axvalla travbana. I och för sig en rolig övning, blodprov och injektionstektnik, men samtidigt börjar jag ju oroa mig för att hinna ta körkortet innan året är slut. Kanske hinner ändå, jag är kvar i Skara tills dagarna innan julafton, så jag måste ju inte ta det i början av december. I slutet går precis lika bra.

Jag var en poäng från en femma i betyg. En poäng! Jag var till och med ursprungligen uppe i det men blev nedrättad, spåren av det fanns kvar på tentan. Inte för att det spelade någon roll, min grupp fick bara en trea på seminariearbetet om Water Walking och därmed blev det maximalt en fyra i betyg för min del. Så himla surt! varför? För att ens klasskamrater kan dra ner ens betyg. Jag vet att jag jobbade halvt ihjäl mig med det där seminariearbetet och jag vet att jag förtjänar en femma på det. Linnea påpekade en viktig sak, och det är att betygen inte spelar roll i Sverige, men däremot om man får för sig att söka sig till andra utbildningar utomlands. Då kan det vara stor skillnad på en fyra och en femma.

Det var intressant att gå igenom frågorna i alla fall. Efter genomgången kändes det bra och att jag lärde mig något utav den. Antagligen precis så som det ska vara med andra ord.

Ska senare ikväll vara duktig och skicka in etologistudierapporten. Den är klar, jag vågar bara inte skicka den. Imorgon har jag ett hopkok av olika saker att se fram emot. Förmiddagen ägnas åt intro i nya Doviskursen samt PBL, och på eftermiddagen har vi bilddiagnostik, något jag känner är mycket välbehövligt.

Jag lovade att berätta lite mer om valen av praktikplats inför kommande vår och höst. Vårterminen pågår från 19:e mars till 1:a juni, och höstterminen är från 3:e september till 9:e november. Den ena perioden spenderas på en hästklinik och den andra på en smådjursklinik. I vilken ordning det blir får vi inte veta förrän senast 14:e december, och det är även då vi får veta var vi hamnar.

Alla har fått ut en valblankett där vi får lista våra önskemål från 1-4. Jag var så hemsk att mitt fjärde alternativ på hästklinik var ATG Skara. Dels för att jag innerligt hoppas att jag slipper det så att jag får mitt 1:a- eller 2:ahandsval, hoppas, hoppas, men också för att det fjärdehandsval jag annars kunde tagit inte gick att ta sig till på ett vettigt sätt. Tyvärr är många hästsjukhus mitt inne i skogen, och det är skillnad på en kilometer, för då kan jag placera en cykel vid en busshållplats eller liknande, men när det är flera kilometrar bort från närmsta järnvägsstation då är det inte okej längre. Jag kan inte ta mig dit och när jag då vägde det mot att få bo i Stockholm samt vilka möjligheter jag vet att jag har på ATG i Skara så kändes det som att Skara till slut vann. Men jag tänker fortsätta hoppas på Täby.

Mina val för hästpraktiken är som följer:
1. ATG Täby
2. ATG Södertörn
3. Univ.djursjukhuset Uppsala
4. ATG Skara

Mina val för smådjurspraktiken:
1. Regiondjursj. Bagarmossen
2. Södra Djursjukhuset
3. Albano Stockholm
4. Djurakuten Stockholm

Imorgon är sista inlämningsdag för dessa blanketter, så därefter är det bara att vänta på att våra lärare jobbar med detta enorma pussel.

Jag hoppas ni inte är besvikna för att jag inte uppdaterat på länge! Min fästman kom på besök sedan i tisdags och därtill har mycket tid ägnats åt plugg. Jag har deadline på min etologistudie till på måndag som jag nu arbetar för fullt med och kommer dela med mig utav efter att den är inlämnad. Praktikvalet är klart och det kommer jag dedikerat ett eget inlägg åt samt seminariedagen med tvärgrupper som är på måndag där jag ska prata om urinmarkeringsproblem samt jaktbeteendeproblem hos katt. I torsdags och fredags arbetade jag med en hemtenta, och den tänkte jag få dela med mig utav samt mina egna tankar.

Vi fick välja mellan att inrikta oss på häst, hund eller kattproblem där alla bestod av ett visst antal youtubeklipp, samt ett textstycke som jag ärligt talat inte läste igenom. Jag valde att fokusera på katt. Detta är ett exempel på vad vi fick till hjälp:





















Alltså, fyra arga katter på en veterinärklinik. Min uppgift är att analysera klippet och tala om vad katten signalerar till människorna och vice verca, samt vad som kan göras för att förbättra situationen. För högsta betyg koppla till minst en vetenskaplig artikel. Jag hade den fantastiska turen att komma över en artikel som mer eller mindre behandlade hur man gör kattens djursjukhusvistelse bättre. Generellt dock kändes det hela väldigt flummigt. Vi hade inte riktigt något klart mål med vad som var viktigt att svara på kände jag. Jag insåg nu att mitt blogginlägg här skulle kunna röja delar av sekretessen med tentakoderna. Eftersom vi är så få kanske jag är den enda som skrev om katt, och detta skulle ju bekräfta det. Hmm. Nåväl, jag kan berätta mer om vad jag tyckte och tänkte när jag får tillbaka tentan.

Nu blir det kladdkaka, hallon och grädde samt Grey's Anatomy med Fluffigt!

Den här sängen är inte stor nog för oss fyra, ville jag säga någon gång i natt när Illidan tokspinnande presenterade sin andra leksak för mig inatt. Medan jag fortfarande låg och läste dök han upp med sin rosa kattmyntedoftande strumpa, och någon gång mitt i natten hade han med sig sin grå tygmus. Och det är jättemysigt, men måste han väcka mig för att tala om det? Och sen när han prompt ska ligga på min hals för att lägga sig så nära mitt ansikte som möjligt, då får jag lite problem med att andas. Faktiskt. Så jag liksom vinklar kroppen lite så att han glider ner och hamnar på sidan om mig istället.

Ja det är jättemysigt att ha katt som vill vara nära och sova bredvid en, men om jag slapp vakna allddeles stel och slö som en sengångare någon gång då och då så skulle det också uppskattas!

Vill även säga att Illidan är superduktig på det här med activity feeding. Efter mindre än en vecka har han redan förstått idén och har kommit på smartare och smartare sätt att hantera den stora äggkartongen jag lade maten i, samt när jag strör maten lite överallt över hans klätterträd. Mest imponerad var jag när han kom på en teknik att fiska upp matkulorna genom att greppa dem en och en med tassen och klorna, lite som att använda en hand, och sedan äta maten direkt från tassen! Han puttade alltså inte ut maten, han HÖLL i den. Tummar är tydligen överskattat.

Idag steg jag upp i gryningen för att börja min körlektion halv åtta. Det var en kille som började köra, och det var intressant att se att han körde samma runda och tränade på det jag gjorde gången innan. Det var helt perfekt, för det blev som en repetition för mig!
Själv fick jag träna på vänstersvängar på landsväg. Det var knepigt och mycket att tänka på. Den sista svängen blev jättebra, så det var roligt! När vi kom tillbaka bokade vi nästa körlektion (den 31:a oktober), riskettan (27:e oktober) samt *trumvirvel* Halkbana (den 14:e november)! Vi skulle bokat för uppkörning också, men sidan där hon kunde se datum låg nere, så det tar vi en annan gång. Jag ser mitt mål väldigt tydligt framför mig just nu! Hon tippade på minst fyra körtillfällen till, och det tycker jag verkar rimligt. Detta är ju jättespännande! Ska se till att läsa massa teori nu under veckan.

Ja här sitter jag och gör en kombinerad beteendestudie och arbetar på schemat till Hazardlanet. Min duktiga kisse har gått och lagt sig för att sova i sin låda, och där har han legat sedan 10:50. Han är hoprullad som en liten boll så latmasken i mig hoppas på att han fortsätter att sussa sött där ett tag till.

Schemat var det ja! Preliminärt är det klart, och det har varit ett himla pussel ska jag säga. Inte lika illa som tidigare år, men relativt drygt ändå. Saker att tänka på är till exempel så att folk inte schemaläggs på ett sådant sätt att de inte har en rimlig chans att sova, eller så att de inte hinner äta. Kanske blir så att jag får flytta lite pass, men det är som det brukar vara. Detta påminde mig om att ringa Fluffigt igen. han råkar ha information jag behöver!

Såhär snabbt har jag väl aldrig färglagt något?! Jag upptäckte att axlarna blir lite fel, eller, fel och fel, det är mest avsaknad av rätt kurvor, men det blir till nästa projekts utmaning. Det jag ville öva på var som sagt att göra en lineart med den nya tekniken och att få en bra mangakänsla. När jag sedan färglade testade jag en teknik på håret från en tutorial jag hittade.

Och ja, fäskarna har jag gjort själv! Tack till Molly som hjälpte mig tycka till med hur bakgrunden skulle byggas upp.

Eftersom djursjukhuset inte hörde av sig igår känner jag inte att jag har något annat val än att studera min katt istället. Sedan nio imorse har jag studerat var han väljer att befinna sig och hur länge. Eftersom jag har kunnat studera honom en tid innan (nähä?) så har jag i förväg kunnat skriva upp tänkbara intressanta platser såsom vardagsrumsfönster, leklåda, vardagsrumsstol, hylla, säng, sovrumsfönster m.fl. Det jag vill titta på är vilken plats som är mest intressant och hur länge en katt befinner sig på samma ställe. Lite, var hänger en katt om dagarna? Nu har han placerat sig på en stol här bredvid mig och redan vilat i femtiofem minuter. Med tanke på att han har antagit positionen Up-side-down-cat (det är när han vrider huvudet så han ligger med ovansidan av det mot underlaget samtidigt som han fortfarande ligger på sidan) tror jag att han kommer ligga där ett bra tag till.

Detta blir ett ytterst snabbt inlägg. Jag experimenterade med en ny lineartteknik och detta är helt enkelt resultatet. Ska vid tillfälle färglägga den också, för jag har hittat en tutorial i hur man färglägger hår på mangakaraktärer som jag vill testa. Ja, och att kunna rita manga är en annan av de saker jag försöker lära mig just nu. Detta kommer sig av att jag tröttnade på att inte känna att jag var tillräckligt bra, utan nu tränar jag på sådant jag inte kan för att bli bättre. Bilden? Den kommer här:

 

Den blir verkligen pluttliten när man lägger upp den såhär på bloggen eller på facebook. Nåväl, om jag färglägger den så lägger jag upp den på deviantart och min hemsida, och då kommer den finnas tillgänglig i vettig storlek.

Solen lyser verkligen upp hela Skara, himlen är klarblå och gräsmattorna fortfarande gröna. Visst låter det varmt och härligt? Glöm det! Bor man mitt mellan Sveriges största sjöar har man iskalla höstar, så är det. Jag måste ha vantar och troligen en halsduk för att inte frysa ihjäl när jag går ut.

Idag skulle jag ha haft en beteendestudie, men då jag inte fått ett bra svar om möjlig dag från djursjukhuset får jag göra annat. De skulle återkomma senare idag, och är det så att det inte går att ordna på ett bra sätt, ja då studerar jag min egen katt istället! Kort sagt kommer dagen att ägnas åt annat, bland annat ska jag cykla ner till ÖB, kolla om jag kan gå hämta bandagematerial på KTC, jobba på seminarieuppgiften, göra klart min lineart ooooch andas! Det lät som att det där blev väldigt mycket!

Angående linearten är det helt enkelt så att jag har hittat ett nytt sätt att göra lineart på, och det är givetvis jättekul att testa och se om det funkar för mig.

Jag vet inte om någon har tagit veckans PBL-fall på allvar, jag har då verkligen inte det! Ja det är dåligt av mig, och ja det är en missad möjlighet till kunskap, men har ni sett frågorna?! Nej, det vet jag att ni inte har, så jag ska dela med mig. Jag vill försvara mig lite och säga att vi faktiskt frågade en annan handledare, (var var tämligen oanträffbar) om vi var inne på rätt spår, och det var vi tydligen. Frågorna det var tänkt att vi skulle besvara var följande:
* Vad säger lagen om vilka beteenden häst, hund och katt måste få utföra?
*Hur inskränks beteenden vid rullstolsanvändning? (när ex. hund sitter i en rullstol)
* Hur påverkas servicehundens naturliga beteende?
*Vilka avvikande beteenden kan uppkomma vid djurjsukvård?

Visst är det spännande frågeställningar egentligen, men väldigt svåra, för att inte säga omöjliga att besvara. Lagen säger till exempel inte så mycket om beteenden. Hästar ska kunna utöva alla gångarter i sina hagar är typ det som står. Sen är det mest fråga om saker som går att mäta. Länger, bredder, höjder, antal timmar själva osv osv. Rullstolsanvändning är förbjudet i Sverige men däremot används det flitigt i USA. Har försökt söka på olägenheter med det och det jag har hittat hitills går ut på att större hundar inte kan lägga sig ned utan att spännas loss från stolen. Vissa pratade om att de tog med hunden ut på landet, på båten, ja på en massa utflykter trots rullstolen. Jag betvivlar inte att de kan följa med, hur de mår är en annan fråga. Man trillar mycket in på de etiska aspekterna.

Nu blir det lite lunch, om ett tag PBL-möte och därefter förberedande inför beteendestudien.

Såvida jag inte har glömt bort mitt kodnummer alldeles så är jag godkänd på rehabiliteringstentan. Maxpoäng var 75 och godkäntgränsen var ursprunligen 50, men den måste de ha sänkt. Jag tyckte alla hade någonstans mellan 48 till 60 poäng mer eller mindre, och vet ni, jag känner inte att det var för att de kunde så mycket eller så lite. Nej, såvida jag inte tittat alldeles galet är jag godkänd och det är det som betyder något, för jag vill verkligen inte behöva göra en omtenta i samma stil!

Ärligt talat vet jag nu i efterhand inte om jag är glad för att de allra flesta av oss klarade oss, eller om jag är besviken för att vi inte fick visa att den här typen av tenta är per definition dålig! Haha. Vilket dilemma! Eller så är det vi som blev överbevisade, jag är inte riktigt på det klara än om jag borde känna mig lite lurad.

Körde även lite bil tidigare idag. Det jag har problem med är placering på landsväg som har två filer fastän de inte är uppmärkta och att hålla rätt hastighet utan att kika på hastighetsmätaren. Än kan jag inte höra hur snabbt bilen går. Det jag gjort bättre nu är snabbare växling, snabb start och placering i rondeller. Vi övade på att titta i speglar och döda vinkeln idag och det gick jättebra, samt att vända genom att utnyttja en korsning, och det gick prima det med. Frågade lite om mitt mål att ta körkort innan nyår och hon såg trist nog lite tveksam ut till det men sa att efter den tredje lektionen i Lidköping brukade hon ha en bra uppfattning om var man låg och kunna planera in allt nödvändigt efter det. Jag hoppas verkligen det... Tycker det verkar väldigt osannolikt att jag inte skulle lära mig tillräckligt snabbt för att få köra upp innan nyår!

Fredagen, måndagen och så tisdagen ägnades åt naturligt beteende och beteendeproblem hos häst, katt och hund. Mina två favoritföreläsare var de som pratade om häst och katt. De problembeteenden som man ser hos häst är tydligen krubbitning, luftsnappning, vävning och vandring. Intressanta ahaupplevelser var att träätning inte är ett problembeteende, det är något hästen naturligt gör, och att krubbitning inte smittar som många påstår. Det verkar som om det hästar främst lider av är brist på ättid. De har ett behov av födosök och ätande, och det är vi människor dåliga på att tillfredsställa. Ett bra hönät eller en hösäck kan förlänga ättiden, såvida man inte har tid att sprida ut höet över precis hela hagen.

För katter var det främst problem med att katten gick på lådan utanför lådan så att säga. Eftersom katten inte är tam på samma sätt som en hund är idag, och inte heller ett flockdjur på ett sådant sätt som en hund, blir den lättare stressad i en påtvingad onaturlig miljö. Myten om att katter vill ha sällskap av andra katter borde vara krossad sedan länge. Katter hittar främst en ny kompis i ett syskon från samma kull. De kan göra det annars också, men då måste man ha en plan B om man väljer att skaffa ytterligare en katt och det inte fungerar. Katterna får inte ha konkurrens om mat, vatten, låda eller viloplatser. Det känns som att just på kattsidan kan man göra enormt mycket för att förbättra tillvaron för både katter och djurägare genom att berätta om hur en katt fungerar och vad den behöver.

Slutligen hund då, så verkar många problem hänga samman med hundmöten. Denna föreläsare tyckte mycket kan lösa med till exempel klickerträning. Man lär hunden att göra ett annat mer önskvärt beteende istället för det oönskade. exempelvis, skäller den när det ringer på dörrklockan kan man träna den att lägga sig på en filt istället. Hunden får en uppgift och du som djurägare slipper ha en skällande stressad hund som hoppar på folk som kliver innanför dörren. Sen vet jag väl inte om just den metoden alltid kommer fungera. Massa frågor bubblar upp inom mig som att varför inte bara säga nej till hunden? Kan man inte få hunden att vara mer intresserad av djurägaren så att den inte bryr sig om andra hundar? Eller kommer det automatiskt om man tränar på de andra bitarna?

Det verkar finnas lika många skolor som hundtränare, och lika många åsikter som hundägare. Jag tror man får läsa på om hundar, välja en metod som passar ens eget tankesätt och slutligen testa. Nej, nu blir det lite mer skrivande på novellen och senare övningskörning!

Jag hade en stund av gnäll igår med Fluffigt. Det var bra gnäll dock, som ledde nån vart.  Det hela går ut på att jag vill bli bra. jag vill bli så bra på att rita att jag sticker ut på Deviantart där det ärligt talas läggs upp så oerhört mycket bajs att hälften kunde vara nog. Det jag försöker säga är att det är sådana oerhörda mängder material som läggs upp där, att det bra försvinner, såvida det inte redan är ett känt namn. Så, hur blir man känd där? Ren tur, eller, så måste man så att säga, hora runt. Och med detta något fula uttryck så menas det att man helt enkelt lägger till andra konstnärers bilder till sina favoriter och framförallt kommenterar på andras bilder. Då börjar ju de kika på ens egna. Jag tror det är smartast att göra det på folk som är sämre än en själv, för då blir de väl lättare imponerade. I vilket fall, det är inget jag orkar göra. Jag lägger till bilder till favoriter som jag tycker om. Jag kommenterar på en bild om jag har fått någon slags känsla för den. Lösningen på hur jag blir bra? Rita varje dag, vare sig det behövs eller inte. Skissa, färglägg, måla, det är bara att köra på.

Det andra jag vill, är att få skriva klart och ge ut minst en bok. Hur man lyckas med det? Skriver, och har tur. Och är envis. Dilemmat är att jag väldigt ofta inte har inspiration. vad gör man då? Jo man tvingar sig själv till att börja skriva. Tydligen ska många författare ha sagt att skriva en bok, det är 90% hårt arbete. De har inte inspiration hela tiden, utan de tvingar sig själva till att sitta, och sen så börjar det flyta igen. Som idag, jag tänkte tvinga mig själv att sitta i en halvtimma. Det blev 65minuter istället, och enda anledningen till varför jag slutade är för att jag vill hinna simma innan lunch. Kanske blir mer ikväll. Tänk, jag skrev runt en och en halv sida. Och då avslutade jag två tidigare påbörjade stycken, något som brukar vara svårt och oinspirerande. Nåväl. nu är det hög tid att göra sig iordning.

Jag lovade att jag skulle skriva lite om tentan, här kommer det. Tentan var uppdelad i två delar, en första del där man kunde skriva för en trea och så ytterligare en för att kunna satsa på en fyra eller en femma. Den första delen var mestadels multiple choice frågor. Jag hatar det. Avskyr det. Usch! Varför? För att den är som gjord för att sätta dit en! Det är nämligen inte en kort enkel fråga som "Vilket är inte ett inflammationstecken?" och så är alternativen till exempel svullnad, värme, rodnad samt illamående, utan det är långa svar där kanske det sista ordet är fel. Och ja just ja, det behöver inte vara så att bara ett alternativ är rätt, det kan mycket väl vara flera. Eller alla. Och har du inte alla rätt får du inte alla rätt. Grattis liksom. Jag är inte ens säker på att jag får godkänt på den delen. Min förhoppning är i alla fall att om vi är tillräckligt många som får underkänt kan man ju alltid säga att detta uppenbarligen inte fungerar och begära en annan typ av tenta. Suck.

Den andra delen var väl lättare, fast jag måste erkänna, jag är inte säker på att jag svarade på det hon efterfrågade. Vissa frågor var luddigt utformade så det visade sig att åtminstonde jag och Sandra tolkat dem helt olika. Intressant. Nu efter tentan känner jag mig fullkomligt utmattad. Jag är frusen, känner mig aldrig utvilad och är stressad. Hoppas det släpper här under helgen, men jag betvivlar ärligt talat. Den här första kursen har tagit kål på mig. Nej låt oss hoppas på en trea bara så jag slipper skriva omprov. Jag kände verkligen att jag förstod varenda fråga och kunde ha redogört för rätt svar, så jag förtjänar inte att bli kuggad. Usch.

Jag ber om ursäkt för mitt minimala bloggande. Jag har helt enkelt haft maximal tentastress inför tentan som var igår. Jag är fullständigt utmattad och har inte orkat logga in överhuvudtaget. Bloggandet kommer återgå från och med idag. Imorgon ska jag försöka orka med att summera mina tankar kring tentan, för det är ett antal mestadels negativa, och kanske hinner jag skriva lite om vår nya kurs, etologi, och vår superba hästbeteendeföreläsare. I alla fall, för att slappna av lite har jag suttit och färglagt en skiss som jag gjorde under en lektion tidigare i veckan. Tillåt mig att presentera ett lite shirehästföl med jättestora hovar! =D