Vägen till Skara

Jag vet inte om det beror på att vi har bytt till vintertid nu, men när jag skulle iväg till tvättstugan klockan 07:00 imorse och skulle gå in med tvättstugekortet genom den första dörren vägrade den att låsa upp sig! Kortläsaren blinkade grönt men själva dörren öppnades inte. Grr!

Jag fick erkänna mig besegrad och gick upp till lägenheten, raderade tiden och har bokat en ny till tisdag kväll istället. Suck. Hela min sömn blev förstörd för ingenting. Istället blev jag seg och låg kvar i sängen och drog mig till elva. Efter det har jag kämpat på med renskrivnin av anteckningar och ska strax återgå till endokrinföreläsningen.

Så, ville bara få klaga lite och säga att jag längtar tills jag har ett eget större hem tillsammans med Fluffigt, Illidan och en rejäl tvättmaskin!

Jag har börjat inse att mina helger går inte åt till att slappna av, de går åt till att hinna ikapp. Idag har jag bestämt mig för att hinna med att renskriva åtminstone två lektioners anteckningar, göra den fullständiga inköpslistan till lekturneringarna till Hazard, hitta samtliga ljud som behövs till leken Vad är det som låter? och slutligen svänga ihop en korvstroganoff så jag har lite matlådor igen.

Jag är lite sugen på att hinna rita också. Framförallt har jag en bild på min tauren Tusensköna som är nästan nästan helt färdig. Den ska liksom städas till, några saker behöver bli lite bättre och sammstämmiga, men sen så! Totalt kanske det handlar om två timmars jobb om jag är effektiv och vet hur jag vill att det ska se ut.

Slutligen så har jag nu bokat en tvättid till imorgon klockan 07:00. Yay... Alternativet är dock att inte ha några kläder att ha på sig på, och istället för att behöva gå omkring i morgonrock så väljer jag att tvätta!

Sedan igår kväll har jag ett långt smalt rött sår tvärs över handleden och nu frågar jag er om jag har jag:

a) bestämt mig för att bli emo och skurit mig i handleden
b) tappat en osthyvel på handleden
c) knuffat ner en Illidan ifrån min famn samtidigt som Illidan ville vara kvar i famnen

Rätt svar är c) knuffat ner en Illidan ifrån min famn samtidigt som Illidan ville vara kvar i famnen! Ett tips inför framtiden, om din katt ligger i din famn, se till att lossa alla tassar med tillhörande klor ifrån dig i god tid innan du ska försöka putta ner katten ifrån dig. Illidan grabbade tag i det första han fick tag på, så igår hade jag fem snygga och mycket raka rivsår tvärs över handleden varav 1½ fortfarande syns idag.

Till Ann, Illidans andra mamma, kan jag meddela att Illidan har utmärkta klor i fullgod kondition och skarphet, ett rovdjur att frukta över allt annat. Ja om det inte var för det där med att han saknar instinkten att döda fullständigt.

Okej, igår lärde vi oss flyktigt om hur katter och hundar reproducerar sig och idag hade vi en lång, bra föreläsning med en mycket engagerad lärare vid namn Maria. Hon är veterinär och har arbetat på stuteri. Vi slutade vid tolv idag, men jag har känslan av att hon hade kunnat prata på i flera timmar till.

Mestadels handlade det om brunsten och om tajmning. Allt tycks hänga på att pricka in rätt brunst och rätt tidpunkt i denna brunst för att förhoppningsvis hoppas på dräktighet. Senare i föreläsningen berättade hon att hästar väldigt ofta reabsorberar sina foster, kanske för att det är något fel på det, men att de å andra sidan ytterst sällan föder missbildade föl.

Av vad jag förstod av vad Maria sa, så verkar stuteriverksamhet, eller helt enkelt avelsarbetet vara något väldigt centralt, åtminstone inom varmblodsaveln. Min egen tolkning av detta är alltså att de två största grenarna man kommer att få inrikta sig på om man jobbar med häst är avel (samla in sperma, frysa spema, packa sperma, inseminera sperma, kontrollera dräktighet) eller hältor (böjprov, spruta, vila, böjprov, spruta, vila). Nu är jag säkert en aningen negativ och snäv i min tankegång, men visst har hästar mycket problem med benen. Och vill folk ta ett föl efter sitt sto kommer det otvivelaktigt att behöva ske en dräktighet.

Testa att säga detta inläggs rubrik snabbt tre gånger!
Sista lektionen som enbart handlade om urinorganen skrev jag extra nog anteckningar på, för Hector och Sandra har farit iväg hem för helgen, och jag ser till att skriva så bra anteckningar som möjligt så att de inte missar för mycket till tentan. Det är det vänner är till för.

På förmiddagslektionen, som sträckte sig i eviga tider kändes det som, tror jag vi fick hoppa över en fjärdedel av det vår lärare hade tänkt prata om. Kort sagt tänker jag plugga på allt som står i boken om detta, för att vara säker på att inte missa någonting som kanske dyker upp senare på tentan. Vårt PBL-fall handlar ju om reproduktion, så vi får säkert en hel massa gratis därifrån.

Slutligen ska det bli väldigt spännande att se vem av våra lärare som vinner striden om huruvida katter också har ett penisben precis som hundar. Tydligen ska katter ha ett, men ett väldigt kort, och Sarah hävdade att det inte syntes på röntgen i alla fall och att det inte kunde räknas som ett ben. Vi får se helt enkelt.

Ja jösses, jag måste ha varit bra förvirrad igår, för jag glömde helt och hållet bort att rapportera om tentan! Det är vår andra tenta i ordningen och detta var en salstenta som vi satt i aulan och skrev allesammans. Den var i tre delar beroende på vilket betygsteg man siktade på. Sorgligt nog känner jag att del 4 och del 5 antagligen gick bättre än del 3 på det hela taget. För att de ens ska bry sig om att rätta vidare en svårare del måste man ha åtminstone 90% rätt på den/de föregående delarna. För att få godkänt på en del ska man ha minst 75% rätt.

Min typ av hatfrågor kom och de var tretton till antalet. Påståenden där man endast ska svara om det är rätt eller fel. Jag avskyr det! Om jag åtminstone fick motivera till varför jag svarat som jag svarat! Jag vet redan nu att jag kommer få fel på en fråga om fåglars lungsäckar. Jag minns inte den exakta frågeställningen men jag vet att den ska gå ut på att man ska förstå att gasutbytet INTE sker i dessa säckar utan enbart i lungorna. Det vet jag, men min tolkning av det hela är att lungsäckarna hjälper till med gasutbytet på så sätt att de låter fåglars lungor utnyttja luften maximalt genom att de kommer få nyttja den två gånger med hjälp av luftsäckarna. Suck.

De har tre veckor på sig att rätta tentan, och innan dess har vi hunnit ha del 2 på anatomi och fysiologi. Den är om knappt två veckor, men är å andra sidan betydligt mindre i sin omfattning.

Jag är ju en sådan där WoW-spelare. Och obotlig djurälskare. Ibland blandar jag mina intressen och samlar djur i WoW. Jag gillar fantasy och demoner och coola saker. Ibland stämmer det också in. I år har jag fått lägga vantarna på Headless Horsemans häst helt enkelt. Den kan galoppera omkring som vanligt på marken och den kan flyga om man vill det. Är det inte praktiskt så säg? De andra flygande mountsen kan man inte alltid summona på platser där de inte kan flyga.

Alltså, jag stal den huvudlösa ryttarens häst, hästen är inte huvudlös men med lite cool rustning och glödande hovar med medelmåttiga partikeleffekter. Nu är det nog så att min spelande för ikväll får ta en paus, det börjar bli dags för pannkakor och PBL.

Illidan har under en tid haft ett sår på halsen som jag misstänker ursprungligen uppkommit då han kliat bort en pälstova. Såret har läkt så pass att det varit likt en femtioöring och hade en fin torr skorpa. Dagen innan jag kom tillbaka ifrån Stockholm visade det sig att han kliat upp såret igen, och i morse kliade han som besatt så att hans hals blev alldeles orange runtikring såret.

Efter sista lektionen idag, som handlade om ögon och hölls i av en föreläsare som var mer snabbpratande än Sarah, begav sig jag och och Hector hem och hämtade Illidan. Med katten i sele gick jag och Hector till veterinärkliniken med Illidan i famnen där han genast blev favorit hos receptionisten. Han är ju så lugn och go den lilla kissen. Det visade sig att han inte kunde ha en tratt som jag hoppats på, för den skulle ligga på ett sådant sätt att han ändå skulle kommit åt att klia, utan istället har vi införskaffat en liten tröja i storlek XS som egentligen är till en hund (jag ska klippa av den bakre delen och sy in den vid tillfälle när jag har en symaskin i närheten) som Illidan nu har på sig. Den är i turkost och nu kan man faktiskt se hur mycket fluff och hur mycket katt Illidan egenligen består av!

Jajemensan!
Det är inte lika oväntat som snö i augusti, men jag var defintivit inte beredd på snö i oktober.

Just nu sitter jag i Fluffigts lilla klaustrofobiska lägenhet i Stockholm och tittar ut genom fönstret. Små lätta snöflingor singlar ner på marken. Träden har fortfarande grenarna lätt täckta av snö, medan marken oundvikligen blir ett enda slask. Fluffigt vet inte om det, men han kommer att få bära mig över de värsta djupaste slaskområdena.

Jag försöker läsa på inför tentan. Lite segt är det faktiskt, och som vanligt känner jag mig väldigt förvirrad kanske man kan säga inför mängden kunskap jag ska banka in. Visserligen försöker jag att tänka på och fokusera på vad jag faktiskt kan istället för att klanka ner på mig själv om allt det jag inte kan. När man därefter börjar tänka realistiskt på det hela är det ju ändå så att det kan komma en fråga på provet som är om just en sådan del som jag inte kan. Det vore ju himla surt helt enkelt. Där vill jag inte hamna, och därför slutar det med att jag känner ett väldigt starkt behov av att kunna alltsammans.

Sarah sade åt oss att de givetvis inte ska komma idiotiska frågor. Frågorna som ställs skall ha klinisk betydelse för oss ute i vår framtida arbetsliv. Med det misstänker jag att hon menar att vi kanske inte måste veta exakt vilka ben i skallen som inte syns utifrån utan kanske snarare att det på katt och hund till skillnad ifrån häst är så att underkäken är i två delar och sitter ihop med en symfys och att den därför kan hoppa i fel läge vid t.ex ett fall från hög höjd eller bilolycka. Jag läste även igenom frågorna ifrån förra årets tenta. Uppbyggnaden är annorlunda men frågorna var ställda på ett övergripande och snällt sätt. Okej, nu har jag fått skriva av mig, dags att fortsätta läsa om osteologi.

Äntligen äntligen ska jag få åka hem!
Hector ska packa lite, jag ska äta lunch och därefter ska vi bege oss iväg mot Stockholm. Två jättesnälla klasskamrater har lovat att passa Illidan, och det känns bra också. Han kommer få sysselsättning. Kanske är det fånigt, men jag har lite separationsångest. Jag vill inte riktigt lämna bort honom bara sådär, men å andra sidan, hur bra hade han mått i den minimala lägenheten där Fluffigt bor, och hur pass bra hade han tagit bussresan tillbaka? Inte väldans. Det blir skillnad till jul när vi kommer låna min mors lägenhet ett tag. Den är rejält tilltagen så han kommer nog kunna springa omkring och busa tillräckligt.

Väskorna är packade, disken nästan helt klar och kattmat samt brev till kattvakterna framställt. Det känns som om alltsammans är avbockat. Iofs, dra ur sladdarna till datorn kanske? Borde man vara så försiktig? Just ja, vattna blommorna, det har jag också kommit ihåg!

Idag var temat tänder på katt, hund och häst även om vi gick igenom andra speciella djurslag såsom hardjur och gnagare till viss del. Lektionen på KTC där vi fick se hästkäkar där samtliga djur en gång i tiden blivit avlivade på grund av sina bettfel och där vår uppgift var att se vad som var fel samt att få försöka lista ut åldern på plastmodeller av hästunderkäkar var roligt och nyttigt.

Att gå in i dissektionsrummet för att få kläm på hund, häst och kanintänder var helt enkelt inte okej.

På borden ligger totalt tre rävhuvuden och tre kaninhuvuden, allesammans skillda från kroppen. Avhuggna. Dekapeterade. Med de långa öronen hängande och framtänderna något blottade låg kaninhuvudena på borden. En per bord. Bredvid dessa låg ett avhugget rävhuvud med baksidan av huvudet inlagt i en fryspåse. Läpparna uppdragna i en för alltid stelnad grimas och med svartnad tunga. Pälsen lika röd som när den var i livet. Värst av allt var ändå på det sista bordet. Förutom huvudena låg där en svart kattkropp som kommit ifrån någon räddningsaktion och vars liv inte gått att rädda. Den hade lusägg i pälsen, dock döda eftersom den varit fryst, men det aboslut värsta var att den tidigare använts i lektionssyfte. Sidan och magen var rakad, och någon hade öppnat upp buken på den och sytt igen. Dåligt. Inälvorna syntes längst bak vid buken och var på väg att trilla ur den lilla kroppen.

På alla tidigare dissektioner med Sarah har jag känt att vi behandlat djuren med värdighet. Detta var inte värdigt. Speciellt kattens öde var för mig väldigt jobbigt. Kanske hade jag inte tyckt det andra var fullt lika jobbigt om det hade varit fråga om hela kroppar. Men ett huvud, som vissa tränade på att intubera, (heter det så?) varpå de sedan vänder på huvudet för att se om de kommit rätt har jag svårt för att se nyfikenheten eller nödvändigheten med.

Att intubera ett djur eller se svalgstrukturen går alldeles utmärkt att göra via bilder, på levande djur under övervakning, på något slags övningsmaterial (kom igen, det finns hjärtmassage och mun mot mun-metodendockor, det måste ju finnas en branch för detta också) som inte är animaliskt, eller åtminstone inte dekapeterat! Och jag har inte ens haft särskilt svårt för de andra dissektionerna, och där skar vi ändå i djuren!

Ååh vad tiden tickar på alldeles för fort! Jag hinner inte med skulle jag vilja påstå!
Just att tiden försvunnit så snabbt idag kan ju i och för sig ha berott på att jag kom i säng kvart i fem i går natt. Halv ett lyckades jag med en kraftansträngning ta mig upp ur sängen, men det var allt bra tungt. Idag kommer en vän förbi, och eftersom vi ursprungligen inte skulle ha setts hos mig har jag chillat med att städa. Tills planerna ändrades och jag nu tvingas att städa på alldeles för kort tid!

Nu blir det till att ta hand om lite disk och bädda sängen. Om jag känner mig riktigt ambitiös kanske jag till och med släpar fram dammsugaren.

Yes, nu är det tolfte kapitlet uppe på Kapitel 1.
Antalet besökare är upp i 395, så än en gång har 10 personer kikat in och läst min bok. Jag borde komma på bättre sätt att göra bra reklam för den. Nåväl, detta kapitel handlar om en lärdom som Ondine lärde mig för väldigt många år sedan. Det är allt jag tänker avslöja för er.

Nästa kapitel längtar jag efter att skriva, för där kommer äntligen den första tävlingen att ske! Sådant tycker jag är riktigt roligt att skriva om. Läs och rösta samt kommentera gärna på min bok. Tipsa andra är inte helt fel det heller.

För två dagar sedan drog två kompisar iväg mig på en joggingtur, och mitt i spåret när vi slutade jogga fick vi för oss att göra utfall. Man går fram med ett jättestort kliv så att det bakre benets knä nästan kommer ner i marken. Ha! Min träningsvärk igår var jobbig och jag trodde att den kanske skulle ha gått över till idag - men icke. Istället är det en plåga att gå i trappor och att sätta sig på huk är en smärtsam och uttröttande process! Idag var jag och Sandra dessutom jätteduktiga, för vi sprang 2.3 km slingan trots att vi har träningsvärk båda två! Extra tungt var det i den sista uppförsbacken, men vi gjorde det i alla fall!

Vår första praktik kommer att ske i början av maj och vara i fyra veckor, och alla redan är det dags att få information och börja söka plats så att alltsammans är klart i mitten på december.

Idag fick vi lite information och i morgon har jag ett kvartssamtal med Monika 13:45 (jag skriver det här så kommer jag att komma ihåg det) för att prata om vad som kan vara en lämplig praktikplats för oss. Denna gång är tanken att vi ska arbeta med friska djur innan vi på de långa praktikerna kommer att arbeta med sjuka djur. Jag tycker det låter superbra. Några har väl gnällt lite och tyckt att de kan alla djurslag, alternativt bara velat hålla på med smådjur alternativt endast med hästar, men jag tycker jag har vettiga motargument. För det första, att ha erfarenhet från sina egna privata djur är inte samma sak som andras djur. För det andra, vi ska bli legitimerade djursjukskötare och därmed tycker jag att det är i vårt intresse att erhålla en hög kompetensnivå inom de tre vanligaste djurslagen åtminstone, som gör att vi kommer bli respekterade och förhoppningsvis få en bättre ingångslön när den dagen kommer.

Själv funderar jag nu på vad jag borde söka till. Egentligen har jag funderat på Skansen, för det vore oerhört roligt att få arbeta med getter, får och kor. Kanske en och annan höna också. Å andra sidan borde jag antagligen arbeta mer med hundar. Katter har jag haft och kan väl, hästar likaså. Hund har jag gosat med lite, lånat en dvärgpudel som heter Ludde lite då och då, men jag har inte samma koll på dem som med de andra djurslagen.

Det tål att tänkas på, men ett bra alternativ kan ju vara hundstallet. Där lär det ju finnas hundar av olika storlek och temperament, kanske kan vara bra att börja träna där?

Har fått i mig lite mat, pannkakor, och ska strax hoppa in i duschen efter att äntligen ha lyckats springa hela slingan på 2,4 km! När jag och Sandra började springa klarade jag runt 1½km som mest, och då var jag rejält trött. Idag klarade vi alltså hela, och Hector följde med också, så nu har vi ökat på flocken lite!

Våra nästa storslagna planer går ut på att göra jobbiga styrkeövningar också förutom själva löpträningen, vi måste bara komma på vilka slags övningar vi ska göra. På onsdag är det dags nästa gång, förhoppningsvis har vi kommit på något tills dess.

Ja just ja, mitt i spåret när vi kämpar som värst kommer det en pappa springande, med barnvagnen framför sig! Ja så kan man alltså kombinera barn och motion, även fast barnen är mycket små!

Vet ni vad jag vaknade av imorse?

Av min katt som hulkandes satt i midjehöjd bredvid mig och försökte kräkas upp en enorm hårboll. Tack Illidan! Snabbt som blixten lyfte jag ner honom på golvet så han fick få upp eländet på något som inte blir kladdigt och fläckigt. Varför, varför måste katter kräkas på mjuka saker?

Jag brukar inte lägga upp bilder på kläder som modebloggarna gör. Nu kan jag inte låta bli. Det finns så mycket härligt i Swedenrockkatalogen att jag skulle kunna peka ut saker hela dan som jag vill ha! Nu har jag försökt begränsa mig till saker som jag försöker välja bland som jag vill köpa. Det är det där med pengar och prioritering igen, så jag ska försöka göra en budget, tills dess får ni hålla till godo och komma ihåg min födelsedag som är den 26:e december...  Eller kanske bli sugna själva?

Alla bilder är tagna ifrån Swedenrock-online.se, och under finns en länk till den specifika produkten. Jag tror inte de blir arga över att jag gör reklam för deras produkter...

Ledig!
Eller hur?

Jag har upptäckt att det finns enorma skillnader mellan studietakt beroende på vilken utbildning man går. En tjej i min klass illustrerade det hela väldigt fint genom att berätta om en kompis som pluggade till lärare och meddelade att hon nästa vecka hade lektion på... torsdag.
Bara.
Vi har heltidsstudier som innefattar åtminstone 40h plugg vare sig vi vill det eller inte. Först och främst alla lektioner, men sedan inläsning och PBL-studier, renskrivning av anteckningar i mitt fall.

Så förutom att dona med PBL-uppgiften för denna vecka, muskler och leder, så ska jag renskriva anteckningar, tvätta (jag har precis underkläder så att det räcker till idag, snacka om tajmning!), diska, dammsuga, hinna gama lite och allt sådant där annat som man tror att man hinner med inom loppet av 48h.

Kommer jag att hinna, det återstår att se!

Jajemensan! Här har jag ju lyckats hålla min uppdatering och publicerar idag kapitel 11 på kapitel 1. Äntligen får vi veta vad det är som har tryckt Linda under en längre tid!

Nu när jag har kollat uppdateringssiffran på boken är jag desvärre bara uppe i 385 stycken. Detta innebär en ökning med endast 10 personer, så jag hoppas ju på att det ökar mera igen som det gjorde i början när jag verkligen publicerade ett kapitel stadigt varje vecka.

Passa på att läs, glöm inte att det går jättebra att skapa ett konto för att betygsätta (ge mig högsta betyg ^^) och för att skriva en kommentar!

Jag brukar aldrig prata kläder. Generellt avskyr jag att gå i affärer och kolla på kläder, och att hitta skor ska vi bara inte tala om. Det är hopplöst! Jag hittar aldrig något jag gillar, men nu, nu har jag hittat det ultimata klädstället.

www.swedenrock-online.se

Hector och jag satt och gottade oss åt deras katalog och kunde nästan hitta minst en sak på varje sida som vi ville ha. Jag fick pröva hennes fantastiskt fina svarta klänning och insåg att jag måste spara ut till långt hår den här gången, jag jobbar på det för övrigt. Jag funderar nu på om jag ska börja skriva en önskelista redan nu med vad jag vill ha och börja inkludera saker ifrån Swedenrock Online. Alternativet är att börja lägga undan pengar i en speciell klädpott. Tyvärr är det ju så, snygga kläder kostar pengar. Åtminstone det som jag och Hector tycker är snyggt!

Tänk, jag har ibland haft dåligt samvete för att jag skissar upp en massa nytt istället för att träna på att färglägga bilder. Till på köpet har jag tyckt att det är meningslöst med mer skisser, för de visar jag ju ändå aldrig upp, och dessutom så blir inte alla bra, och då vill jag inte visar upp dem.

Jösses vad man kan lägga krokben för sig själv alltså. Någonstans släppte de där tankarna i varje fall, och sen jag skapade min hemsida har jag ju en hel kategori dedikerad till mina skisser! Om ni vill se dessa, eller bara en förstoring av bilden jag ska lägga upp här så kan ni klicka här.

Jag har även kommit på hur jag gör när jag ritar en bra bild. Jag målbildsvisualiserar omedvetet! I flera dagar går jag och tänker på en bild jag vill rita, jag ändrar detaljerna i huvudet, ser framför mig hur jag vill att bilden ska bli. I morse kollade jag på en massa referensmaterial och därefter började jag att rita på en skiss av en DotA-hero som heter Strygwyr. Förstoring på bilden kan ni som sagt se på min hemsida.

Till dagens PBL-fall behandlade vi öron och övre luftvägarna. En av våra frågor rörde eventuella rasskillnader inom dessa områden. Jag hittade en del information angående de extremt kortnosade raserna perser (ultra) och exotic shorthair. Ur följande artikel har jag tagit denna bild. Ta en minut av din tid och titta på bilderna.

Det bilderna visar är olika grader av kortnosighet och hur detta påverkar kraniumets utseende. För oss lekmän kan det ju vara svårt att förstå det finare finesserna med hela artikeln som i korthet gick ut på att utröna hur kortnosade katters kanal för tårvätska såg ut och fungerade. Vi borde i alla fall kunna se att kraniumet blir mindre, inte är runt och fint längre, att underkäken har roterat kraftigt och att de övre hörntänderna på den sista bilden nästan är horisontellt ställda.

Oavsett om man bryr sig om att tårkanalen inte fungerar som den ska, att kattens näsmusslor blir svårt komprimerade och att de katter med svår kortnosighet (sista bilden) inte ens klarar av att bita av navelsträngen på sina kattungar själv, borde väl alla och envar se hur groteskt detta ser ut? Det ser ju för tusan ut som om den sista skallen är helt missbildad i jämförelse med den översta som ändå är ifrån en kortnosad individ, dock med vad som benämns som lätt kortnosighet.

Vidare i artikeln avråder de som gjort den folk ifrån att avla vidare på katter som tillhör de två i bildserien nedersta grupperna. Tydligen finns det en regel i Tyskland som gör att man inte avlar på katter som har nosen i högre höjd än ögats nedersta kant.

Några i PBL-gruppen hade med sig info om kortnosade hundar där det är ett stort problem inom hela raser, och inte enbart enskilda individer, att djuren har ihopknipna näsborrar, för långt gomsegel, risk för kollaps i luftstrupen, tendens att få uppsvullna slemhinnor m.m. Alla saker som gravt försvårar för hunden att andas. Är detta verkligen okej? I något läge i min läsning trodde jag att de grövsta bilderna på åtminstone katter var extremfall som råkat bli till i aveln. Icke. Jag sökte på exotic shorthair och gick in på en uppfödare i USAs hemsida och konstaterade att samtliga katter hade svåra fall av kortnosighet. Jag kan tycka att folk i djurbranschen borde vara mer upplysta och faktiskt sluta med den här typen av avel. Min åsikt just nu, som kan ändras märk väl, är att det inte vore helt fel att helt enkelt bara sluta avla på de raserna. Punkt. Alternativt blanda in en långnosad individ. Det får inte ta flera generationer innan nästan alla katter åtminstone har någon millimeter längre näsa, om ni förstår hur jag menar. Nog om detta, nu blir det lite städning här hemma.

Nu står det blivande rotmoset och kokar på spisen och jag har en stund över att skriva om dagens lektion.

Muskler och leder var det vi skulle arbeta med idag, och som jag tidigare nämnde är det på vita kaniner ifrån en slags farm.  I vår grupp har vi båda gångerna täckt för kaninens huvud, det känns bättre så helt enkelt. Efter ett tag kommer man in i det så att säga, men just i början när det första snittet ska läggas tycker åtminstone jag att det känns lite motigt. Idag fick vi dessutom försöka flå området vi skulle titta på.

Min lilla grupp arbetade med frambenet och tillhörande bog medans en annan liten grupp studerade bakbenet. Muskler är ganska fascinerande. De ligger där som glänsande buntar, väl ordnade. Leder är skumma saker vill jag dessutom påpeka. När vi öppnade upp dem kunde vi se lite ledvätska och bak i knäleden fick jag en skymt av korsbanden. Just knäleden är spännande, för den är i sig självt väldigt instabil. Benen passar inte ihop som handen i handsken om man säger som så, utan istället är det två ytor som ligger emot varandra som inte alls matchar. Mellan sig har de menisker, och utanpå ligament som håller benen på plats, samt mellan sig, de här två ytterst starka korsbanden. Tillsammans hjälper allt detta till att hålla knäleden på plats!

Vet ni, någonstans runt sex imorse och framåt ville jag skrika åt min katt att hoppa ner ifrån rottinghyllan och skrivbordet minst tio gånger. Det fungerar ju inte av naturliga skäl. Istället för att slippa gå upp och putta ner honom ville jag bara kasta något på honom, men för det första (jag är mycket trött just nu) så siktar jag inte speciellt bra, jag skulle antagligen ha sönder något annat, dessutom kastar jag fruktansvärt dåligt så jag skulle ändå inte nå fram och sist men inte minst att om jag träffade skulle det säkert vara min otur att slänga något hårt varpå katten skulle få ont och tjuta och därefter skulle jag få dåligt samvete och så var resten av kvällen förstörd.

Till sist efter att ha lekt en typisk katt och råttalek där jag var katten som jagade en förbaskat snabb och smidig råtta i gryingens gråa ljus lyckades jag få fatt på odågan och stängde helt enkelt in honom i badrummet. Han kraffsar på dörren emellanåt, men har inte sönder något åtminstone.

Och nu undrar säkert folk, varför bryr jag mig? Kan han inte bara få sitta i hyllan eller på scannern eller på tangentbordet på skrivbordet? Svaret är nej. Varför? Två stora anledningar. För det första får han inte vara i hyllorna (förutom på sin sittplats allra högst upp på den ena bokhyllan) då han har en förkärlek för att putta ner saker. Således har han ner saker som verkligen kan gå sönder, som högtalarna till datorn, telefon, wacompenna.. listan kan göras oändlig. Den andra anledningen är helt enkel konsekvent behandling. På dagarna får han inte vara på några av de platserna och har ofta inte problem med det, varför skulle han få det nu? Förstår han skillnad mellan natt och dag kopplat till när han får vara var? (Dessutom har han ju ändå ner saker, men låt oss säga att det inte vore problemet!) Förstår han som helhet när mina regler inte gäller?

I övrigt vill jag säga att jag har en oerhört väluppfostrad katt som vet vart skåpet ska stå. Uppenbarligen inte på natten dock. Nu är jag dock ganska pigg och vaken igen, Illidan sitter i fönstret och tittar på morgonpigga fåglar och återigen är ordningen återställd och det är en bra morgon!

Idag började vi officiellt med den nya kursen som heter Husdjurens Anatomi och Fysiologi. Som jag förstod det är tanken att vi främst ska lära oss hur friska djur ser ut och fungerar så att vi senare kan lära oss känna igen och veta hur sjuka djur fungerar.

På lektionen idag körde vi igenom 6h schemalagd tid på ca 2½h. Vår lärare pratar fort! När hon frågade om hon pratade för snabbt hann vi inte svara "ja!" förrän hon frågade om hon pratade för långsamt då vi resolut ropade "NEJ!".

Idag har vi löst gått igenom de fyra vävnadstyperna, bindväv, nervvävnad, muskelvävnad och epitelvävnad. Jag kan ha fel nu, då blir det pinsamt, men det är bara att rätta mig. Blod ingår för övrigt i bindvävnad i just den här grupperingen men det förekommer tydligen att den kategoriseras som en egen grupp. Vi fick även hemläxa att öva på de muskeldelar vi skall få se under dissektionen imorgon. Återigen blir det på kaniner. Jag minns inte om jag nämnt detta tidigare, men kaninerna är sådana djur som skulle ha avlivats ändå, alltså inte för just vår dissektion. De bor på en kaninfarm och de djur vi använder är sådana som av någon anledning sållats ut. De avlivas på det sätt som vår veterinär förklarade var det mest humana, med ett snabbt slag mot nacken/huvudet om jag minns det hela rätt. Kan vara bra att veta om man som jag är ytterst kritisk mot djurförsök och avlivningar i onödan.

Det 10:e kapitlet är uppe på Kapitel 1. Läs det här.

Min mamma åkte hem idag efter ett besök här under helgen, kanske det är lite mammaabstinens som gör att jag är så produktiv. Skulle kunna vara?

Nåväl, det är så roligt att ha återfått inspirationen och lite tid till att skriva. Det känns som om det mesta flyter på ganska bra. Jag har lyckats rita en bra skiss, börjar få till en färgläggning ganska snyggt och nu ikväll då lyckats skriva igen. Jag har redan lite mera idéer och det börjar kännas som om den här boken verkligen kommer att bli klar.

Jag kan berätta lite om kapitlet i alla fall, ifall att någon är lite tveksam till om de verkligen ska orka läsa igenom det (även om jag givetvis tycker att det ska ni)!
Linda har lite snyggt blivit övertalad av Robyn att tävla på Elisabeths sto Ondine. Privathäst som hon är är hon verkligen inte en låtgåhäst som de flesta ridskoleponnyer, något som Linda snabbt får erfara. Trots att Ondine visserligen mestadels gör som Linda vill och går bra med henne i skogen så börjar Elisabeths brorsdotter inse att här krävs rejäl ridning om hon ska komma någonvart!

Fortsätt läs och ni ska inte bli besvikna.
Jag tänkte även börja ta reda på hur pass mina läsarsiffror går upp på boken. Min tanke är att jag fortsättningsvis tänker kika på antalet besökare en gång varje fredag.
Idag den 3:e oktober är antalet 375.
Låt oss hoppas att det ökar till på fredag!

Nej, jag ska inte byta blogg eller liknande, men jag har skapat mig en ny hemsida, helt och hållet dedikerad till allt jag ritar och målar.

När jag pluggade till 3D-grafiker skulle man ju ha en egen hemsida, en portfolio, där företag och andra skulle kunna gå in och se vad man klarade av att prestera. Jag klarade inte av att prestera dessvärre, speciellt inte med pressen och kraven, utan jag blev lidande av vad som populärt kallas för "vita papperetsyndromet" fastän det gällde allt estetiskt.

Av en slump hittade jag till weebly.com där man kan skapa en enkel och fungerande hemsida fruktansvärt snabbt och jag är hitills mycket nöjd med resultatet. Det viktigaste för mig var att jag skulle få lov att lägga upp allt mitt ritade innehåll, vilket är något jag inte får göra här på bloggen, och föredrar att inte göra på deviantart. Nu talar jag om den lilla, men dock, mängd hentai som jag ritar utöver allt annat. Jag har ett konto på hentai-foundry, men det känns så tråkigt att inte få lägga ut allt det jag gör på samma ställe, speciellt när folk frågar efter vad man har ritat och om det är något de kan få se. På min nya hemsida finns också en sektion dedikerad till mina skisser, något som jag tycker är jätteroligt eftersom jag sällan lägger upp sådana bilder. Folk vill se saker i färg, åtminstone på communitys som deviantart där det helt enkelt finns för mycket bilder!

Så, kika gärna in och titta om ni vill, adressen är www.ardente.weebly.com
Ibland kommer jag lägga in nya bilder här på bloggen, men vill ni få se en större variation skulle jag alltså rekomendera den nya hemsidan, min portfolio om ni så vill.

Idag runt fyra får jag fint besök av min mamma!
Eftersom jag inte har hunnit dammsuga eller diska undan all disk kan ni ju gissa er till vad jag kommer använda de återstående fem timmarna till att göra.

Min förhoppning är för övrigt att jag ska få en chans att köpa mig en taklampa till vardagsrummet idag. Det vore så skönt att slippa sitta i mörker så snart solen börjat gå ner för kvällen eller om ett särdeles grått och grinigt regnmoln är i vägen för solen.

Yes, disk och städning, men först dailys i WoW!