Vägen till Skara

Idag ska min familj fira jul. Det känns lite lustigt, att de flesta andra julfirande familjer idag kommer hålla sig hemma eller gå på mellandagsrea medan vi ska sitta och äta middag och dela ut julklappar. Jag har hört goda rykten om att lamm och saffranspannkaka ska serveras på middagen ikväll, och det ser jag fram emot!

Igår, när vi var hos Fluffigts mamma dök tomten upp. Iklädd blå träningsoverallsbyxor, gröna stövlar, en blå- och rödrandig morgonrock, tomteskägg och luva samt svarta solglasögon! Beväpnad med ett stycke IKEA-kasse med julklappar och en finlandssvensk dialekt skrämde han slag på både mig och minsta barnet i skaran. Hjälp. Tomten är bannlyst från mitt hem från och med nu!

Doften av gran på morgonen är något alldeles speciellt. Och även fast vi i mest min familj ska fira jul imorgon så hängde det minsann en julstrumpa på dörrhandtaget, och på morgonen fanns däri en chokladtomte! Mat och Kalle blir det ändå, Fluffigt och jag ska iväg till mest hans familj lite senare idag.

Som den moderna digitaliserade, (nåja) människa jag är börjar min morgon bland annat med att gå in på facebook och läsa vem som har önskat en God Jul och få chansen att önska andra detsamma. Tänk så glädjande det kan vara med bara en hälsning, för åtminstone för mig så är en sådan hälsning inte automatiserade och något man gör i all hast bara för att det är på facebook. 

Jag hoppas ni som firar jul därute får äta mat ni tycker om, umgås med de ni tycker om och får se möjligheten till glädje hos de ni ger julklappar. Och bli glada om ni får något riktigt speciellt.

Skogskatten längtar efter skogen, skogen är skogskattens hem!

Precis det sjöng jag när Illidan för första gången fick nosa på vår nyinköpta alldeles riktiga och barrdoftande julgran. Medan jag hängde upp det sista pyntet passade han på att gå lös på granen, och Fluffigt filmade med mobilkamera.
Älskar hur han liksom går och gömmer sig bakom granen när han efter första attacken blir påkommen utav mig.

God morgon denna dag före dopparedan!
En hel del har undrat hur mycket ett körkort går på, och som vi alla vet är det ju ytterst individuellt hur många körlektioner man behöver. Det bästa är ju att kunna mängdträna hemma, för då sätter sig den nya kunskapen och det hela blir snabbare automatiserat. Jag hade massor av hjälp från morbror Anders i början, så det riktigt svåra för mig, att manövrera själva bilen och lära mig växla, det var redan klart när jag började på körskolan i Skara. Motorstopp har jag haft problem med hela vägen, men det har börjat släppa nu. Mitt andra viktiga tips är att hitta en bra seriös trafikskola. Det verkar som om vissa faktiskt har kvar eleverma längre

Jösses vad mör man är! Satt tillsammans med tre kompisar plus ett stycke fästman och lirade Dota 2. Det måste ha varit det längsta gamet i mannaminnet. 1 timma och 22 minuter tog det! Ett game brukar vara mellan 40 och 50 minuter i vanliga fall. Stört roligt i alla fall. 

Fick även chansen att testa Mirana tidigare idag, trodde jag var rikskass på att sätta hennes Arrow, men det gick riktigt bra. Satte ett par klockrena långväga pilar.

Önskar mest jag kunde bli bättre än vad jag är nu, känns som om det är en del trösklar man måste kliva över först. Spelförståelse är verkligen en av nycklarna i Dota 2, och tajming.

Farväl lappen, hejsan kortet!
Jisses vad snabbt posten arbetar ibland. Idag fick jag min avi och kunde hämta ut mitt sprillans nya körkort! Yay!
Nu är det på plats i plånboken och jag slipper springa runt med en snoddmapp så snart jag ska ut och rulla.

Julklapparna är nu inhandlade och det sista ska slås in. Det var inte alls så hetsigt ute idag som man skulle kunna tro. Det har skrivits en del om den uteblivna julhandeln, kanske är det spåren av detta jag sett. 

Tack Jeanette och Tove för era fina julkort! 
Aldrig är det så roligt att kolla brevlådan som i december.

Hej hej!
Jag letar efter ett alldeles speciellt sorts julpynt åt en vän. Kanske har någon av er sådana, eller så har ni sett dem. De är gjorda i aluminium, brukar vara i silver/guld eller silver/rött, spiralformade och ska hänga över i ett fönster gärna över ett element då värmen får dem att snurra. Ringer det några klockor?

Jag skickade till och med frågan till en julblogg och frågade. Jag har letat på Rustas internetkatalog och även IKEAs. Ingen lycka. Mitt enda spår av deras existens är utgågna traderaauktioner. Så, någon som vet var man kan köpa sådana här i år?

Idag var superduperkul!
Dels upptäckte jag att min eftersändning fungerat, för jag har fått inte mindre än tre brev hitskickade, varav ett var en bekräftelse på tidigare nämnda eftersändning. Det viktiga brevet var en avi som talade om att nu, NU kunde jag hämta ut mitt körkort. Allt jag behövde göra var att gå till postens utdelningscentralen i ... Skara. Men suck. Efter två telefonsamtal har jag nu i alla fall fått dem att eftersända körkortet och med det även en ny avi så snart det är här. Yay! Det är toppen, för då slipper jag släpa med mig lappen jag har nu.

Ludde, jag och mamma var ute på äventyr idag. Det är lätt att få lite förundrad panik när ens mor börjar tala om alla lustiga saker bilen kan göra och hur man löser dem. Typ om bilen startar på bara två cylindrar, om den fastnar i i ett mellanläge när man ska växla, om den inte vill starta och så vidare och så vidare. Frukta inte, Ludde skötte sig alldeles utmärkt. För er som inte minns det, bilen heter alltså Ludde. Vi körde bort mot Åva, vände någonstans på vägen, för det kändes som om vi aldrig skulle komma fram, åkte till Skutan och därefter hem. Tror vi var ute i en och en halv timma, och det gick alldeles utmärkt! Till och med start i backe i halka!

Skutan, wow, säger jag. Det var en hel uppsjö av olika sorters djur. Höns, fem kaniner, två jättegoa tackor som man kunde klia på kinderna och en supergo gris som sprang fram emot en och grymtade när man ropade på henne. Hon hade världens rundaste sötaste tryne. Fick även se ritningen till det nya stallet och det kommer bli superflott tror jag. Lite tråkigt bara att den enda hästen jag kände igen var Verona, resten var nya. 

Efter bilkörningen blev det mumsig kajpsoppa hemma hos mormor och pepparkakor, samt lite julshopping i Haninge Center. Kände mig lite smutsig nästan, när jag handlar i juletid. På ett sätt tycker jag att det är jätteroligt att göra eller hitta julklappar att ge till människor som jag verkligen tycker passar. Dock måste jag säga att all julklappsreklam får mig lätt illamående. Olika företag säger sig rädda julen genom just sitt erbjudande. Det är väl inte det som avgör om en jul blir lyckad eller inte? Nej, tacka vet jag min vettiga jullugna familj som i och för sig köper julklappar men som vet att umgås och äta en lunch eller middag ihop är det som betyder något.

Gissa vem som väckte oss minst fyra gånger som jag kommer ihåg i natt? Helt rätt, Illidan! Först skulle han leka med ett flingpaket som han tidigare fått mat i, sen var det dags att putta ner en tärning och jaga efter den i hela lägenheten och därefter måste han ha blivit utmattad och hoppat upp i vår säng... ... där vi helt plötsligt vaknade av att han höll på att kräkas i sängen! Världens teamwork, jag tände lampan och väckte Fluffigt som i och för sig först vände sig åt fel håll men som därefter tog tag i katten och lyfte ner honom på golvet. Precis när ordningen var återställd och upptorkad så att säga, kom katten på att det visst var lite kvar som skulle upp.

Jag är dock pigg, så jag ska inte klaga. Idag blir det äventyr, jag ska iväg till Haninge och min mor för att testa att köra Ludde. Har till och med haft mardrömmar om den avsaknade varvräknaren! Hjälp! Nåja, med övning kommer skicklighet. När jag ringde igår kom min mor på hur många platser som helst vi kunde åka till, stallet, kyrkogården, tippen... Det låter  utmärkt tycker jag, nu kör vi!

Nu ska jag försöka blogga med en KIK, dvs en Katt I Knät! Det kan låta enkelt, men en KIK är väldigt lång och det kan göra att vänster arm hålls på plats av kattens långa svans och att höger arm måste försöka vara antingen till höger eller till vänster om tidigare nämnda katts huvud! Jag förstår inte, när de sitter ihopkrupna på någon liten höjd kan de se ut som pyttesmå fluffiga kanintofflor, och sedan helt plötsligt när de ligger i ens knä eller i sängen så sträcker de ut sig och blir flera meter. Minst!

Tandvård var det! Jag har nu här på morgonen suttit och skrivit svar på fråga åtta till och med femton angående tandvård. Jag tänkte få chansen att dela med mig utav lite av det jag har lärt mig och hoppas i och med det i förlängningen på en bättre munhälsa för alla djur och kanske en bättre ekonomi för er som djurägare.

Det absolut bästa är tandborstning, men bara om det verkligen sker kontinueligt! Efterom djurägare har så svårt att fortsätta borsta sina djurs tänder så får man sällan bra resultat. Kasta er inte över hunden katten utan börja med att i korta pass dagligen vänja djuret vid att ni hanterar dess huvud och mun. Klia på huvdet, försök lyfta på läpparna och titta på tänderna. Gör det försiktigt och belöna! Det gör inget att djuret får mat, så belöna med det om det är tillräckligt (vi måste inte få ett överviktigt djur bara för att vi ska träna in ett nytt moment, ge dem från den mat de ändå ska ha OM det fungerar som tillräcklig motivation). När detta flyter smidigt är det dags att introducera beröring på tänderna och en tandkräm. Tandkrämen ska skapa glid och en god smak, och det ska vara en som är gjord FÖR DJUR. Finns på apoteket eller på veterinärkliniker. Det brukar ha någon mumsig köttsmak eller liknande. Låt djuret då slicka i sig lite utav det, försök massera hörntänderna som är lättast att komma åt. Beröm! Beröm med rösten, mat eller godis. Detta kan ta tid, ibland flera veckor, och det är helt okej. Vi ska ju få till stånd en livslång god munhälsa, eller hur? Försök att sakta och över tid vänja djuret vid att fler tänder berörs. När djuret fungerar bra är det dags att introducera tandborstning med tandkräm. Börja då enkelt med att borsta hörntänderna. Beröm! Öva maximalt någon minut i början och när djuret är vant max i tio minuter. Längre än så ska det ändå inte ta i slutändan, det kommer ingen av er att orka med och då blir uppföljningen dålig.

Men det finns ju andra preparat? Jo visst finns det. En stor nackdel är att många inte fungerar alls, och att de flesta tycks fungera bra då de har en god munhälsa som grund, det vill säga efter en profesionell tandrengöring. De kan dock inte få bort redan befintliga problem. Stödpreparaten kan alltså med fördel användas i kombination med tandborstning, men de kan behöva hjälp på traven. Preparat som fungerar (men som fortfarande behöver hjälp i början av profesionell tandrengöring dvs sövning och tandstensborttagning, och senare av tandborstning) är klorhexidinpreparat såsom Hexarinse, vissa tuggben som har en X-form, Rawhidetuggleksaker (pressad hud), vissa speciella tandfoder och zinkpreparat. 

Jag vill även varna lite för alla dessa ätbara produkter. Det är en extra kalorikälla hur man än vänder och vrider på det. Ett foderbyte till tandfoder kan mycket väl fungera, men vissa djur behöver en annan typ av foder som det fungerar väl på normalt, eller som det behöver på grund av sjukdom. En tandborstning ger ju även chans till att få umgås med sitt djur! Lycka till!

Idag var jag iväg och hjälpte en kompis att skruva ihop sina nya IKEA-möbler. Eller, rättare sagt, först var jag så trött att jag knappt visste vad jag hette, och sen satt Fluffigt och Nyman och hjälptes åt. I slutet tyckte jag det gick så fruktansvärt segt att jag helt enkelt snappade åt mig instruktionshäftet, tog fram skruvar och pluggar och sade åt dem vad de skulle göra. Ojsan vad mycket snabbare det gick! Att i förväg läsa igenom manualen ÄR faktiskt det snabbaste sättet.

Sen har jag blivit fullkomligt bombaderad med sms från en klasskamrat som vill att vi ska hjälpas åt med tanduppgiften. Åh jag orkar inte. Ska ta tag i den imorgon.

Igår firade vi Henkons födelsedag med en skatt- och lekjakt genom Stockholm. Färden slutade på Liljeholmen där vi fann stackars Henkon bakbunden och alldeles kidnappad. Tack och lov hade kidnapparna även nappat en tårta och placerat bredvid honom, om nom nom.

Därefter gick färden till O'Learys där jag och Hector fick visa leg! Kom igen! Fast jag kanske ska vara glad, jag håller ju också på att bli till åren... *host*. Maten var över förväntan, jag blev positivt överraskad ska jag säga! Åt sjävl en Kyckling Alfredo och den var suverän. Fäsk var jättesnäll också, för hon satte sig mellan mig och den hörnan av sällskapet som drack så mycket att jag hade dött av den mängden. 

Vi åt även hallonpajtårta, mums, och skrattade gott med Henkon. 

Idag var vi på IKEA, men mer om det senare ikväll.

Tack så mycket för alla gratulationer, på bloggen och på facebook. Det var väldigt snällt av er. Jag lovar att ta det lugnt och försiktigt, fast inte för försiktigt, för det är också fel. Jag tror jag får jobba mer på den gyllene medelvägen helt enkelt. 

Tidigt imorse vaknade jag av att katten gjorde det som han gör bäst, nämligen välter saker. Suck. Min mage visade tydliga hungerstecken så jag gav upp sömnförsöken och tog mig upp för att få äta frukost. Utbudet är lite skralt här måste jag säga. En clementin och en rad choklad som var över sen teoriprovet blev min räddning. Alldeles strax tänker jag släpa med mig Fluffigt ner till Värtan och handla, för på detta kan jag inte överleva i tre veckor till! 

I övrigt kommer dagen få bjuda på eftersändning, beställning av Mecenatkort, Illidansäkring av lägenheten och uppackning. Ooh, klockan är nio, matbutiken har öppnat - frukost!

Med rätt att döda eller vänta nu =P 
Nu har jag fullständiga rättigheter i att köra bil själv och fortsätta träna. Jag har nämligen blivit med körkort! Eller åtminstone lappen som fungerar som bevis tills dess att jag har det riktiga i handen. Det var verkligen fruktansvärt nervöst. Innan jag skulle åka iväg var jag så nervös att jag trodde jag skulle kräkas, och efter att jag och Ellinor åkt runt innan själva provet kändes det som om gråten var nära. Usch. Glömde slå på min Rammsteinskiva gjorde jag också. 

Vi började med att köra iväg genom staden, ut på landsbygden där jag måste ha gjort min sämsta vänstersväng någonsin. Meh. Runt på slingriga vägar och förbi en hästgård, ut i lite tätbebyggt område, in på enkelriktat och så fickparkering. Till sist åka hem. Jag stannade för en massa fotgängare som skulle över övergångsställena, fick inte ett enda motorstopp vilket är något jag brukar få, satte parkeringen och tyckte jag hade med mig blicken hela tiden. Ändå tyckte han att jag låg på gränsen i allting men ändå fick jag godkänt. Han poängterade hela tiden att nu får jag ut och köra på enkla vägar. Enkla vägar. Med lite trafik men kör mycket. Meh. 

Körskolläraren sa att jag bara ska ut och köra. Fäsk tyckte jag skulle lyssna mer till min lärare. Så jag och Fäsk åkte iväg till simhallen och lämnade våra nycklar samt till återvinningen, och därefter begav vi oss bort mot Stockholm! Det gick jättebra, verkligen jättebra och för varje minut kändes det mer naturligt och roligt. Allt som behövdes var att slippa pressen och att få några uppmuntrande ord från Fäsk när jag gjorde rätt. Efter en timma, i Hova, bytte vi förare och så fick Fäsk köra resten av vägen hem. Haha, i Stockholm var vi så fruktansvärt vilse ett tag. Men jag kan tala om att även kvinnor har lokalsinne om någon tvivlat. Jag pekade ut en riktning och Fäsk tog oss dit i Nymans trogna bil. En bil som för övrigt får blinkande varningslampor som påvisar att något var fel på bränslesystemet mitt på vägen! Inte okej! Men det är lugnt, för det fixade vi också.

Nu hemma, dags för middag och How I Met Your Mother.

Jag vill bara säga att jag är vaken. 
Jag gick upp kvart över sex.
Godnatt till er, vi hörs senare!

Visst går tiden undan? Den formligen flyger iväg och redan är vi framme vid en utav decembers milstolpar fram till julafton, nämligen Lucia. Jag och Fäsk  väntar på ett par som ska komma och titta på lägenheten. Det känns lite sorgligt, det yttersta beviset på något sätt om att vi inte kommer ha kvar den så väldigt länge till. Å andra sidan så betyder det ju också att det inte dröjer så fasligt länge innan vi är ute på praktik!

Ojoj vad kasst jag mådde när jag vaknade imorse! Min mage formligen skrek av hunger som var så illa att jag mådde helt fruktansvärt dåligt. Detta har hänt förut, ofta brukar jag vara så skakig på händerna att jag inte lyckas bre smör på en macka ens. Lösningen? Jag äter en kantbit av en brödlimpa. När hjärnan och kroppen verkar fungera ihop igen så brukar det gå bra att göra en ordentlig frukost.

Tänkte att jag hinner med den första tredjedelen av statistiklektionen i aulan. Usch vad jag nästan ångrar det. Jag började må så illa att jag trodde jag skulle kasta upp. Funderade nästan på om jag hade fått någon slags infektion som lyckats ta över sedan den kalla väntan gårdagen bjöd på. Blev verkligen orolig att körningen skulle lida utav det. Efter en mugg vatten och iskall utomhusluft blåste det mesta av det bort. Tack och lov. Kanske bara själva statistikföreläsningen som skapade illamåendet, haha!

Körningen då, gick Perfekt med stort P. Den gick så bra den bara kunde göra. Wow. Jag har aldrig kört så bra, och jag körde så bra båda passen. Hur lyckades jag med detta? Eddie hjälpte en hel del ska jag säga. Jag frågade honom om hur man tittar i speglar och en massa andra saker inför teoriprovet och då klickade det. Helt plötsligt förstod jag hur och när jag skulle använda speglarna! Det skapade en helt ny möjlighet att hinna med och ha koll på saker. Givetvis har jag fått hjälp av Fäsk och Mamma också, för jag har kunnat bolla idéer med dem, speciellt Fäsk. Jag har även haft meningar som "Jag är bra på att köra bil" och "Jag är en bra bilförare" på repeat i huvudet som ett evigt mantra när jag inte gör något annat, samt tänkt mig hur jag kör till olika platser. 

Slutligen idag hade jag en Rammsteinskiva på när jag körde. Det funkade jättebra, jag behövde det. Har en slags idé om att jag ska försöka vänja min hjärna vid att Rammstein betyder lugn och kontroll typ. Kort sagt, om hjärnan minns skivan och hur bra det gick idag så kommer det vara lugnt imorgon. Vi får se. Ska väl om en tjugo minuter bege mig bort till skolan, tänke jag smiter in under första pausen.

61 rätt av 65 möjliga på provet idag! Provledaren sa att det var ett bra resultat, och det får man ju lov att hålla med om!

Jag gick och lade mig i god till igår kväll, men lyckades inte riktigt somna. Jag vaknade ofta och låg och vände och vred på mig. Katten hade jag stängt ut i alla fall och barrikaderat dörren. Hörde hur han hade sin presentjamning på högsta volym nån gång mitt i natten, och mycket riktigt, när jag öppnade dörren på morgonen låg där en tygråtta. Frukost, dusch, plugg och bussresa till Skövde där jag fick fotograferas i en rolig talande automat. Bilden blev väl okej, haha, och så en signatur på det. Nu vet jag typ hur mitt körkort kommer se ut. Tur att man inte behöver visa legitimation alltför ofta. 

Sen var det nervöst! Tusan alltså. Jag hade ett ständigt bubbel av nervöst fnitter och vaggande fram och tillbaka. Vi satt en fem stycken och pratade och gick igenom lite olika regler inför provet. Väl på plats blev vi tilldelade varsin dator och så var det dags att börja. Kan inte berätta något om frågorna, för de är sekretessbelagda. Många gick efter halva tiden och blev godkända, men jag satt i lugn och ro tills fyra minuter återstod innan jag klickade på rättaprovknappen. Det var som Madde sa, med stor ångest man gjorde det. Fy! Känslan när godkänt lyste upp skärmen var enormt härlig. Spänningarna liksom släppte. 

Resan hem var däremot inte jättespännande. Bussarna går inte så ofta här ute på landet kan jag tala om. Jag fick vänta i en timma och fyrtiofem minuter innan min buss kom! Då var jag stelfrusen och hade inte överlevt om jag inte haft en chokladkaka att knapra på (tack Fäsk!). Under tiden saknade jag två funktioner på min telefon, en webläsare och en teleportfunktion så jag kunde åka hem på direkten. Istället sjöng och dansade jag (!) till det mediokra urval telefonen hade att erbjuda, bland annat Scooter och Beastie Boys. Suck.

Hemma då, helt stelfrusen sjönk jag ner i ett varm bad och insåg efter en kvart att jag höll på att somna. Fullständigt utmattade kravlade jag över till sängen där jag låg tills Hector kom hem och pratade med mig. 

Ojoj, vilken dag! Vilken vecka det kommer bli. Om det ska fortsätta såhär kommer jag behöva sova i flera dagar för att ta igen mig efter all spänning och stress.

Drygt 50 sidor kvar att läsa i körkortsboken, sen blir det mer övningsprov och genomgång av de gamla övningsproven för att kolla på de frågor som jag svarade fel på. Usch vad det börjar bli nervöst!

Måste kolla på bussar dit också, såvida jag inte kan övertala Hector att skippa statistiken och köra mig. Tror dock det är en dålig idé, vi behöver nog all kunskap vi kan få från de lektioner vi kommer hinna gå på innan vi far hem. Speciellt jag hinner typ inte med något alls. Imorgon är det ju teoriprov klockan 10, på tisdag ska jag övningsköra klockan 10 och onsdagens uppkörning är också klockan 10.

Usch! Jag är så nervös att jag mår illa!
Mer plugg så kanske det släpper!
Försöker tänka att det värsta som kan hända är att jag får göra om alltihopa, men att det inte kommer behövas eftersom jag ska klara det. Bara jag tänker och tittar i alla speglar så ska det gå bra... Och inte kör för långsamt.

Idag ska jag varva plugga med att göra testprov och städning. Har gjort fem testprov på min körskolehemsida, och då fått mellan 62-68 rätt av 70. Minns inte vad jag fick på körkortsportalens onlinetest... Kan ha varit 53 rätt, men det verkar så skumt att jag skulle ha haft 17 fel, för det hade jag verkligen inte när jag gick igenom frågorna sedan... Hmm. Nåja, det kommer bli bättre och bättre, jag lär mig ju nytt hela tiden. Satt och frågade ut Grinchen igår mellan Dota2-matcherna. 

Nu ska jag släppa på körplugget ett tag, det fastnar bara så lätt när jag är så fokuserad och nervös. Det var allt jag tänkte på när jag skulle sova! Nu gjorde jag det precis igen, visst gjorde jag? Okej, nytt försök! Denna video kan jag ha postat tidigare, jag hittade tvåan idag så jag vill förvissa mig om att ni sett ettan innan jag lägger upp den andra. Denna är från Talking Animals på youtube, går att göra en like på Facebook om någon är sugen... En massa människor från youtube har skickat in videoklipp på sina djur när de pratar varefter Andrew Grantham klippte ihop dem och sjöng in sången. Titta själva!

Valporama är en blogg som handlar framförallt om hundavel och genetik, och är den enda (!) blogg som jag prenumererar på. Jag har säkert skrivit det förut, men den är så bra just därför att den allt som oftast har med källor till de påståenden som diskuteras. Kortfattat, det är inte bara bloggerskans åsikter utan det är resultat som presenteras som sedan diskuteras.

Idag publicerades ett inlägg om jordbruksverkets utredning inför en ny djurskyddslag. Det är en hel del text att läsa igenom om man ska sätta sig in i hela rapporten, men hundavelsdelen har Valporama sammanfattat de viktigaste tankarna. Så, jag uppmuntrar er gärna att gå in och läsa det inlägget som ni hittar här. På den sidan finns även en länk till själva dokumentet.

Jag blev själv positivt överraskad. Här kommer det fram sådant som jag misstänkt hela tiden, att djurägare och vanligt folk i övrigt har blivit så vana vid hur våra djur ser ut att vi kan tycka att sjuka utseenden eller beteenden är att betrakta som normala. Främst tänker jag på de enklaste exteriöra avvikelserna såsom överflödig hud (Shar Pei) eller de kortnosiga där man riktigt hör hur de låter när de försöker andas. Det finns givetvis mer dolda fel som är svårare att känna till och ta på allvar, som höftledsproblem eller genetiska defekter som orsakar sjukdom. Det syns inte på samma sätt utanpå djuret. Jag som är kattfantast tänker också på hur det börjar dyka upp konstiga raser som förutom ett unikt yttre även kommer med, eller kan komma med dolda defekter. Här tänker jag på munchkinkatterna (korta ben, en form av dvärgväxt) eller Scottish Fold som har vikta öron och en broskdefekt om jag inte missminner mig. På sidan katter.nu som inte är den mest seriösa sidan står att läsa: "Scottish fold måste paras alltid med katter som har normala öron, då det annars kan ge ungar missbildade leder och broskvävnader i bakparti och svans.". Det känns inte riktigt okej. Bland katter har vi också raser som anses normala eller sjukdomar som inte märks, såsom perser och exotic med komprimerade andningsvägar, sphynxen som saknar hår och kan skada sitt skinn eller frysa, samt vissa genetiska sjukdomar som förekommer i högre utsträckning inom vissa raser eller dövhet som är kopplat till den vita färgen.

Det var det hela. Läs gärna på Valporama, bloggen är super!

Här stiger man upp på morgonen och tänker att nu ska jag hälsa på en glad katt och äta frukost! Icke. Visserligen fanns där en strålande glad katt som jamade och purrade och strök sig som en galning mot mina ben, men bortom det, när min blick nådde vardagsrummets bortersta hörn ser jag hur min jättefina drake i en glaskula med glitter i nu ligger sorgligt splittrad på golvet. Tunt glas överallt, vatten överallt och glitter överallt. Kvar i mitten ligger en medtagen drake, fri ur sin fångenskap men ändå oförmögen att flyga iväg... Kanske är det för att några glasbitar fortfarande sticker upp ikring honom, fastsatta i fästet mellan marken och de slingrande trädgrenar som omsluter den. Kanske är det för att draken har varit instängd så länge att den inte vågar lämna hemifrån, kanske är det för att den är av sten...

Katten stängde jag först in i mitt sovrum, men den dörren öppnade han så det fick bli badrummet istället. Därefter tog jag fram dammsugaren och papperskorg och har samlat upp allt glas och glitter jag har kunnat hitta. Kattens tassar är såvitt jag vet oskadade, just nu håller de på att vifta fram mat ur en kartong. Ibland känns det lite tråkigt att inte kunna ha en endaste prydnadssak som går säker utan att jag har tejpat fast den. den här var ändå intryckt mellan filmer och CD-skivor i en bokhylla. Har Illidan väl bestämt sig för att få ner något, ja då får han det också, suck. I min framtida lägenhet får man nog bara välja var en sak ska stå en gång, för därefter tejpas den fast där. Punkt. För att hitta ett tillräckligt högt ställe där Illidan inte kommer upp är inte att tänka på. Till slut tar han sig upp.

Jag har en katt som måste vara nära besläktad med ett plåster! Vart jag än är ska han vara där också. I knät på mig när jag ritar, på omslagspapperet när jag försöker slå in ett paket, lekandes med tejpen när jag behöver det desperat till omslagspapperet som jag håller på plats med alla mina händer och en näsa, på trafikboken jag läser och jag gissar att han kommer sätta sig på kycklingen jag ska tillaga ikväll! 

Det var så illa att jag upptäckte att det var katthår på insidan av omslagspapperet! För att inte tala om det faktum att när man kommer ut från badrummet så sitter där en katt i hallen och jamar så snart man stuckit ut huvudet. Går jag in i ett rum så springer han in med mig! Nu är då frågan hur man liksom släpar med sig det här mysiga tokspinnande plåstret utan att så att säga få plåstret i maten... Eller så är det bara att fortsätta med min nuvarande teknik - stå ut med katthår i maten!

Tidigt imorse åkte Fäsk iväg till Stockholm över helgen, och det känns redan tomt. Jag hann säga hejdå eller godnatt när hon stod i hallen för att gå, men sedan somnade jag om. Världens bästa Nyman låter oss låna en av hans familjs bilar (den mer behändiga av dem, han frågade huruvida vi skulle transportera en soffa, för då kunde vi behöva den stora, men jag sa att tack det går bra utan en buss!) i de fyra dagar som vi kommer vara kvar här i Skara efter söndag. Dock upptäckte vi att det på hennes schema finns ett obligatoriskt moment på kommande fredag som inte står med i schemat eller i kursplaneringen. Mysko? Om det är så har de ju tabbat sig rejält, när kursen startar ska det vara klart vad man måste gå på, och dessutom ska schemat inte ändras två veckor i förväg heller. 

Puh! Jag känner mig helt uppe i varv. Börjar bli tokigt nervös och stressad inför proven nästa vecka. Det skulle vara så fruktansvärt hemskt att misslyckas. Andas. Andas. Okej. Ska iväg vid tio idag och övningsköra igen, nu har jag tänkt en hel del på parkeringen så jag tror faktiskt att det kommer sitta bra idag. Kanske inte just att backa in i en ruta, för det är mindre formler och mera koll på avstånd, något jag tycker är supersvårt. Tänkte fråga min körskolelärare om jag kan få öva på att backa runt hörn och vänstersväng på landsväg också, för det känner jag att jag vill göra en bra på vardera innan uppkörningen.

Har precis precis betalt in de 920 kronor som det kostar att anmäla sig till uppkörningen och teoriprovet. Det känns fruktansvärt nervöst. Det är på något vis ganska mycket som står på spel förutom självförtroende och pengar, det kostar ju trots allt ganska mycket att göra om alltsammans. Mer lektioner, hyra av bil och ny provavgift. För att inte tala om att inte kunna få köra hem nästa vecka och att kanske behöva åka tillbaka till Skara för ytterligare en uppkörning!

Så, min första och största önskan är att klara teoriprovet och uppkörningen! Men eftersom jag inte är helt övertygad om att tomten kan fixa det där bara sådär tänker jag plugga massor på teorin och dessutom nyttja mina körlektioner maximalt.

Men till de som vill veta, som mamma och mormor och Fluffigt, detta är min önskelista för iår =)

Ardentes Önskelista

Haha idag blev vi utsatta för ett sådant där hemskt lotteri när man verkligen inte vill vinna! Tills tidigt imorse klockan åtta samlades vi för uppgiftsgenomgång. När vi kom in i klassrummet låg på bänken små lappar där man skrev namn och kryssade i vilka uppgifter man gjort. Sedan samlades alla in och tre namn drogs ur högen. De personerna fick redovisa varsin uppgift. Puh! Vi hade i alla fall rätt på alla tre uppgifterna så det var ju skönt...

Seminariet var bäst. Faktiskt. Det var precis så som jag tycker att det ska vara. Vi fick en artikel på två sidor som vi sedan fick diskutera ikring där fokus låg på hur data hade samlats in och bearbetats. Det var roligt, vi kom på nya saker hela tiden och jag förstod. I slutet kom en jättekäck och glad etologiforskare in som älskade statistik och som med fler ord än Sara (vår gamla snabbpratande lärare i ettan) per minut gick igenom vad ett p-värde stod för. Kan man låna honom lite, som inspiration sådär?

Tandövningarna idag var väldigt givande. Vi fick röntga djurskallar och vi fick till väldigt bra vinklar. Dessutom fick vi framkalla dem för hand vilket var jätteskoj. En och en halv minut i framkallningsvätskan, några dopp i vatten och så en minut i fixeringsvätskan. Vi testade även att manuellt skrapa bort tandsten och att göra en munhåleundersökning på rävhuvuden och katthuvuden. Min räv hade massa konstiga fel som nedslitna insiciver i underkäken, tandfrakturer, hål till pulpan samt två bifurkationer. Lite äckligt är det dock alltid att arbeta med kadaver. Dels så luktar de död, så är det bara, och just dessa rävhuvuden har varit frysta i omgångar under flera år. De tas fram för munhåleundersökningar och sedan fryses de in. Bra att de är gamla, det var innan dvärgbandmasken kom hit. Det andra som inte var något för de svaga var det faktum att det rann ut någon form av smältvätska ur rävens näsborrar när jag lade huvudet på sidan.

Anders Hallgren då. Suverän föreläsare och underhållare. Jag är positiv men väljer att förhålla mig något skeptiskt till en del av det han säger. Jag är inte lika kunnig inom hundområdet som jag är inom kattområdet skulle jag vilja säga, och jag försöker att inte låta mig dras med åt något håll ännu. Det jag tänker på som jag var lite skeptisk emot var att han sa att många hundar hade muskel, skelett eller ledproblem och att man kunde gå till kiropraktor eller massageterapeut. Flera gånger nämnde han schäfrar han haft som patienter. Då kan inte jag låta bli att tänka att det första man gör är att gå till en veterinär för att utesluta sjukdom och ta en eventuell röntgenbild? Just schäfrar med rörelsestörning, smärtpåverkan eller dylikt ligger det ju nära till hands att misstänka problem kring länd- och/eller bäckenområdet. Det andra vi tänkte på jag och Hector var att han pratade en massa om olika fodertillskott för att ändra beteenden hos hundar då det påverkade ämnen i hjärnan. Det kan det mycket väl göra, men jag skulle gärna vilja se de vetenskapliga bevisen för det innan jag börjar rekomendera mina framtida patienters ägare att köpa det ena eller andra preparatet. Jag tror, liksom Hector som väldigt ofta läser mina tankar, att EoD:arna och Dss:arna måste ha sett så fruktansvärt olika på den här föreläsningen. Hur som helst otroligt spännande infallsvinklar!

På bilden syns Enchantress, en av mina favorithjältar, och Crystal Maiden, en jättebra support som jag om jag är på bra humör tycker är rolig. Hon har tre aktiva spells vilket är roligt, men hon är så fasligt långsam i början. Man skulle liksom vilja skrika till sin hjälte att du, det pågår ett krig därnere! Krig säger jag, och här lunkar du fram som om du ska tll Ica och köpa potatis! 

Bilden var det ja.

Kvällens julsång blir Mer Jul! Och så var det önskelistan... Jag tror det får bli imorgon, jag är helt enkelt för trött och det börjar bli dags att sova nu. Mer Jul är en av de mer moderna jullåtarna. Tycker den är jättebra, fram tills slutet där de irriterande ljuden från Kalles Jul tar överhanden.

 

 

 

Jag vill ha mer jul …

Jag vill ha mer jul …

 

Vi trasslade faktiskt oss igenom laborationen med livet i behåll. CB och Karin hade gjort den under den enorma lunchrastplushåltimmen vi hade på lite drygt fyra timmar. Det tog dem fyra timmar! Å andra sidan gjorde de det utan möjlighet till hjälp. Inte för att jag och Hector frågade läraren om nått i alla fall. Däremot gav hon oss onda ögat när vi skrattade för att vi glömt att byta nämnare i en uträkning. I vilket fall, jag sov middag under rasten och det behövdes. Ändå kändes hjärnan alldeles mosig när jag och Hector efter två och en halv timma begav oss hem från datorsalen. 

Efter kvällsmat satt jag och gjorde så många instuderingsfrågor till körningen som jag kunde innan spärren efter fyra felaktiga svar satte in. Har drygt femtio kvar så jag hoppas hinna med det till allra senast i övermorgon. Nu börjar det komma sådana där frågor där det inte finns ett exakt svar i boken alltid. Därefter blev det att sitta i lite drygt två timmar med frågorna som kan ge oss bonuspoäng till tentan, och vet ni, nu började jag förstå! Formlerna och uttrycken börjar sätta sig. Allt som behövdes var lite tid, upprepning, mycket skratt och en pedagogisk bok!

Världens bästa fäsk gör ju faktiskt tiden här värd att leva och plugga! Helt obetalbart när vi i hallen spelar fotboll med badrumsdörr och hundtofflor som mål och en luddig kattleksak som boll, med en katt på planen! Eller när vi går förbi gamlingarna på seniorkafét och undrar om inte nog någon av dem säkert arbetade som matematiklärare och kanske kunde förklara statistiken för oss, och vi börjar spela upp alla möjliga scenarion över hur en sådan konversation skulle gå till.

Just ja, Madde körde av vägen så hennes bil står i diket. Allt gick bra, var inte oroliga, men det är helt klart förädiskt väglag. Jag är glad att jag har två körlektioner kvar innan uppkörningen!

Jepp, detta blir ett gnällinlägg, håll i hatten! Det positiva med denna dag är att vi har övningsuppgifter att göra nu på eftermiddagen vilket betyder mer praktiskt arbete och mindre ordflöde som ska tolkas och förstås, samt att morgondagen kommer ägnas åt ersättningsuppgiften istället för Halmstadresan samt att Anders Hallgren kommer och föreläser på kvällen! Han är ett nytt namn för mig, men jag är redan imponerad. Han verkar ha en sådan lugn och trevlig metod i sin hundkommunikation och det ska bli riktigt spännande att få höra honom prata om det.

Gnäll var det ja. Nu halkade jag ju in på allt jag såg fram emot, glöm bort det för ett tag. Dagens föreläsning började klockan åtta och var schemalagd till tolv. Tack och lov slutade vi halv elva. Den andra delen av föreläsningen som gick ut på statistik och som var något som inte finns i boken, inte kommer på tentan men som var något som hon tyckte var bra att vi kunde var så fruktansvärt onödigt drygt och svårt förklarat. Lol. Jag KAN matte. Jag VET hur sannolikhetslära fungerar. Vad jag inte riktigt förstår är varför man tar något så enkelt och förvandlar det till svåra ord, obegripliga bilder och formler. Hur svårt är det att ta med sig en tygpåse med fem olikfärgade kulor och fråga hur stor chans det är att man drar exempelvis en röd ur påsen? Förutsatt att den av kulorna är röd givetvis... Hur svårt är det att ha färg på sin presentation, eller relevanta bilder? Fyra kattungar i olika färger sprang och gömde sig i en papperspåse. Hur stor chans är det att den vita springer först ur påsen? 

Den första delen vet jag inte vad den gick ut på. jag skrev av hennes räkneexempel till en formel. Jag har ingen som helst aning när den ska användas eller varför, men jag misstänker att om jag bara läser igenom rätt kapitel i boken och eventuellt powerpointen och därefter kollar upp formlen så kommer det gå som en dans. Det är ju bara matte, hur svårt kan det vara? 

Återkommer ikväll med något så juligt som min önskelista!

Kvällens sångbidrag får helt klart bli, Nej se det snöar! Mycket roligt, jag trodde texten gick Jag ser det snöar, men icke! Inte konstigt att jag inte hittade låttexten först ju!
Jag och Hector tog med oss Illidan ut och promenerade bort till Matilda och Linnea och hälsade på. Mycket mysigt! Jag letade till och med fram min tomteluva med glittriga snöflingor på. Det blir helt klart tomteluva fram till jullovet!

Är man innanför den vita linjen borde väl ändå en parkering vara helt okej? Icke. Bilen ska stå rakt och mitt i rutan! Det är så strikt att det börjar lukta militärinfluenser om det hela. Jag fick till tre helt okej parkeringar, så det ska vi öva mer på. En stor nackdel är verkligen att jag inte kan mängdträna med någon just nu. På en lapp har jag skrivit ned alla riktlinjer för hur man ska gå till väga när man kör in på en parkeringsplats, backar in samt fickparkerar. Har två körlektioner till innan uppkörningen och den korta lektionen innan den.

Appropå uppkörningen, teoriprovet är ju två dagar innan det, om en vecka för att vara exakt och nu gäller det att ligga i med teorin! Jag har strax under 100 frågor kvar på instuderingen, vilket jag tänkte försöka bli klar med här innan fredagen helst. Sen blir det att göra de övningsprov. 

Appropå körning! Hector ska försöka få låna med sig en bil att åka hem i när hon är på besök i Stockholm i helgen. Det kan eventuellt bli som så att vi åker hem tidigare. Hihihi...

Facebook är toppen! Hector såg en statusuppdatering om snöfall i Skara, och när vi sprang fram till vardagsrumsfönstret (Det är typ fem meter dit) så såg vi att det var sant! Det snöar! Det är vitt på marken! Och nu tänker jag sluta blogga för nu ska vi UT i snön! Snöboll på er!

Parkour är en disciplin och en metod att träna där syftet är att ta sig förbi hinder på diverse ställen, typ buskar, stängsel, hustak m.m. Jag känner inte till mycket om det, men hur som helst snubblade jag över den här youtubevideon alldeles nyss. En ukrainsk Pit Bull som kör parkour. Jag vågar inte uttala mig om det sliter på leder och liknande, men varför borde det, om den har tränats lite i taget och byggt upp sina muskler? Jag gissar att husse också tränar parkour. 

Jag fick alldeles nyss läsa att Gotlandsbullar görs på så vis att man liksom knyter dem. Nu när jag tänker på det brukade mamma göra det också!

Kvällen har spenderats med lite Dota 2-lirande, jätteroligt! En liten by känns inte alls lika ensam när man får prata med vänner över hela Sverige <3. 

Imorgon stundar fjärde Tandvent, då Hectors fjärde tand dras ut! Det blir att gå upp i tidiga gryningen, rättelse, det blir att gå upp och cykla iväg innan gryningen. Klocken 14:00 väntar den tredje sista körlektionen innan uppkörningen. Nervöst! Och just ja, det är dags för dagens julsång, vi tar en baserat på baktemat, en sockerbagare:

Idag - äntligen, bakade jag lussebullar! Åh, det luktade saffran i trapphuset redan när degen stod på jäsning! De blev perfekta. Fluffiga, saffransdoftande och saffranssmakande, gula och alldeles underbart juliga. Det får mig att minnas den gången jag blev bjuden på lussebullar som var så kompakta att det lät klonk när man släppte dem från hög höjd ned på ett bord. Jag skämtar inte!

Till receptet, för jag vet att ni antagligen är precis lika sugna som jag är. Jag har fått receptet av min mor, och där står det att det heter Gotlandsbullar. Mycket märkligt, nåväl, vi kör på att de heter Ardentes Lussebullar så minns ni varifrån ni fick receptet!

Ardentes Lussebullar ca 70 stycken

Ni får se detta som gårdagens inlägg helt enkelt, för annars har jag ju missat en dag med möjlighet till julsång!

Igår åkte jag, Hector och Madde iväg till CB för att fira lilla julafton. Det ska man egentligen göra den första advent, men då var vi spridda för vinden allesammans, så det fick bli igår istället. Mumsig hemmagjord risgrynsgröt med kanel och socker, olika sorters frallor med skinka och ost, pepparkakor, lussebullar, smågodis och polkagrisar åts under kvällen. Lilla Flinga, världens sötaste och gosigaste golden åt upp vår första laddning med frallor så vi fick köpa mer. Vilken tur att vi stod precis utanför en matvarubutik när det hände!

Vi tittade på The Snowman och Dinseys A Christmas Carol. Den senar... ehm... alltså hade jag sett den på bio med 3d-glasögon hade jag nog varit rätt imponerad. Vi konstaterade tidigt att den måste ha varit gjord för just det. I övrigt... hmm. Det finns en gräns när man skapar människor i 3d som man antingen måste vara väl under eller över. Det handlar om när vi människor tycker att det är något skumt och obehagligt med det vi ser. Om vi ser en karaktär som de ifrån filmen Up, då tycker vi att allt ser bra ut, för vi vet att de inte är riktiga människor och allt fungerar fint. Om man däremot ska försöka göra det så realistiskt som möjligt, då gäller det att det verligen är perfekt, för annars kommer publiken ha en obehaglig känsla av att något är fel. Som nu. De har kört på någon slags semirealism som precis som Madde påpekade var väldigt likt en dator- eller TV-spel. 

Nåväl, julsång var det, den missade jag ju igår. Jag tror vi tar Goder Afton med tanke på att det var nästan julafton igår och att vi var inbjudna till CB!

vi önskar Eder alla en fröjdefull jul!

vi önskar Eder alla en fröjdefull fest

Det är så fånigt. Jag visste att jag hade lagt undan mina papper till uppkörning och teoriprov på ett ställe som gjorde att jag inte skulle tappa bort dem bland all annan röra. Tror ni att jag kommer ihåg var jag lagt dem då? Oh nej. Nu har jag vänt upp och ned på hela mitt sovrum och skulle just till att göra detsamma i vardagsrummet när jag som av en händelse lägger handen på en grafikkortslåda som står i ett av skrivbordsplanen. Och där känner mina fingertoppar av ett material som skulle kunna vara pappersfiber - och de är det! Yay! Papprena är åter funna och lugnet lägrade sig i några sekunder. Tills jag insåg att jäklar, nu är det inte lång tid kvar alls, och jag känner mig inte alls redo! Hoppas det släpper efter nästa körlektion, det vore underbart.

Julmywsigt!
Katt i knä, chokladtomte till hands och Lilla Julafton imorgon att se fram emot. Allt är så mysigt! Passade på att köpa saffran på Citygross för 13 kronor per paket idag, så denna helg eller nästa blir det lussebullsbak minsann! Om nom nom! Min mamma tipsade om att ÖB sålde för 10 kronor styck men jag vet inte om det gäller i Skara. En klasskompis hade bakat med Icas egna saffran och sa att det knappt smakade saffran alls, men jag vet inte om det var för att märket var dåligt eller om det var för att hon hade för lite i degen.

Dagens julsång blir en repris från förra året, Tänd ett ljus, en modern klassiker skriven av Niklas Strömstedt och Lasse Lindbom. Förutom texten länkar jag till två klipp med sången, en där den låter såsom vi är vana att höra den men med en musikvideo gjord för fyra år sen av ett par vänner och deras kompisar till mig, den andra är en remix med lite mer tempo som jag fastnade för.

Tänd ett ljus…

Tänd ett ljus…

Runt klockan tre inatt brann åter Gävlebocken ner. Kommunen låtsas vara upprörd och åskådarna hurrar, för vad är väl en december utan en nedbrunnen Gävlebock?

Fyra timmar senare väckte Hector mig för att vi skulle cykla iväg till tandläkaren och dra ut en tand till, denna gång 304 såvida inte människotandsystemet skiljer sig från djursystemet. Å andra sidan har djur tre insiciver per käkhalva och vi har bara två... Detta tål att undersökas. Nu är det undersökt, det var hopplöst på¨de fem minuter jag gav det. En googlesökning på tandkarta gav mig förvisso rätt slags bilder men bara en massa på hur mammor skrivit in i vilken ordning deras ungar fått tänder. Hjälp. Tanden åkte ut så snabbt och enkelt att fäsk inte ens märkte det, yaaay! Grattis fäsk! Idag hade jag inte ens någon rolig berättelse att berätta och skämten var på lågvattennivå. Det enda jag kunde komma på som passade in på dagens tema var:

Vad är det för likhet och skillnad mellan en brandman och en tandläkare?
Båda rycker ut, men den ena tänder och den andra släcker!

Hahahaha...
Hjälp jag måste lära mig några bra vitsar utantill! Får bli nästa års stora projekt tror jag.

När vi väl kom hem efter den lyckade tandutdragningen var jag så trött att jag gick och la mig i sängen och sov i fyra timmar till. Det behövdes! Nu är frågan vad jag ska göra resten av dagen, vi är lediga, och har egentligen inget plugg mer än att läsa lite i statistikboken. Så mycket frihet! Hmm... Ska börja med körkortsteori tror jag...

Det blev en liten eftermiddagslur till Hectors stämningshöjande julspellista! Efter en stunds lyssnande kunde jag inte låta bli att få lite julstämning och satte igång med att pynta rummet och lägenheten. Julbockarna fick stå i vardagsrummet, stjärna och julgardiner är upphänga i fönstret och på dörrhandtaget till mitt rum hänger julstrumpan min mormor stickade till mig för tjugoen år sedan. Det vet jag, för årtalet 1990 är påstickat på den. 

Oh, just ja! Jag tänkte att det helt klart är dags för en ny bloggtradition här. Varje dag i december tänkte jag försöka hitta en ny jullåtstext. Idag blir det Nu tändas tusen juleljus med tanke på all ny belysning som har satts upp hemma hos mig och Hector.

Ojoj. Jag känner hur tröttheten tar tag i mig i en rejäl omfamning. Mitt huvud känns luddigt och min kropp som om att halvligga i kontorsstolen är precis rätt utmaning för den. Bredvid mig sitter Illidan och tigger gos och en sittplats i mitt knä. Nu har han klivit ner i mitt knä och jag väntar på att han ska lägga sig ned. Sådärja. Över högerarmen på mig var tydligen perfekt. Ibland önskar jag att jag vore katt när jag är trött. De kan få vilken viloställning som helst att se bekväm ut. 

Tentan är nu skriven och jag måste få säga att den var utmattande men väldigt lätt. Den var lång, oerhört lång, men med en massa olika frågor vilket gjorde att om man inte kunde skriva så mycket på en fråga så gjorde det inget, det kunde kompenseras genom de andra. En annan sak jag tyckte var bra var att betygsgränserna var satta så att en 3:a innebar en viss poäng, en 4:a krävde samma poäng på 3-delen som för en 3:a och sedan ett visst antal poäng på fyra delen, osv för en 5:a. Ibland gör de så att de förutom ett visst antal poäng på 4:a delen även höjer kravet på 3-delen. Det tycker jag illa om men nu var det som sagt inte så. Frågorna kändes enkla att förstå, även om jag inte riktigt förstår poängfördelningen. Fem poäng gavs för att bara räkna upp fem diagnostiska metoder medan det var en låååång skrivfråga som också gav fem poäng. Nu är de klar i alla fall och jag räknar lite övermodigt kanske med minst en fyra. Jag tror faktiskt jag har chans på en femma såvida jag inte missförstått frågorna.

Funderade på att sova middag, men jag vet inte om jag orkar. Faktiskt.
Sen tänkte jag julpynta lite. Adventsljusstaken är uppsatt i köket. Det ser jätteroligt ut för vi har inget uttag som är nära fönstret, utan ljusstakens sladd går runt en tejpsäkrad kruka, ner i en båge under bordet där den är skarvad med en grendosa som går upp till kontakten på bänken vid kylskåpet. Fint lyser den i alla fall! 
Och sen så får jag inte glömma teorifrågorna till bilkörningsprovet. Räknade på att för att hinna med alla instuderingsfrågor innan den 12:e måste jag klara minst 25 frågor per dag från och med nu. Hjälp.