"Jag är mycket väl medveten om att de argumentationstekniker som använts av många för att tysta feminister bland annat har gått ut på att göra feminism till ett fult ord och säga att det är bättre att säga att man är för jämställdhet.
Men att attackera vad man väljer att kalla sig istället för att debattera sakfrågorna visar ju tydligt ett felriktat fokus.."
Kvinnans rätt till fullt medborgarskap
Kvinnas rätt till att själv bestämma när, hur och med vem hon ska ha sex
Kvinnans rätt till att själv bestämma över en graviditet och om hon ska föda barn
Kvinnors och barns rätt att inte bli misshandlade
Kvinnans rätt till lika lön för lika jobb
Flickors rätt till skolgång
Kvinnans rätt att inte bli avskedad på grund av en graviditet
Det jag fick som motargument var då att detta redan är reglerat i lag. Och här kommer vi till pudelns kärna. Bara för att det står i lagen så är det inte automatiskt kulturellt etablerat. Precis som föråldrade synsätt kan ligga kvar i lagar som efterhand moderniseras kan ju ibland lagar förekomma normer i samhället. Vad menar jag med detta egentligen? Exempelvis så skall inte kvinnors graviditet påverka om de får jobb eller får behålla det. Ändå förekommer anmälningar hos DO pga just detta. Människor skall inte bli våldtagna, och ändå händer det, och vad mera är, det är idag svårt i vårt samhälle att ens komma överens om vad som är en våldtäkt. Eller för den delen att påstå att lagen mot fildelning gör att ingen piratkopierar.
Vissa hävdar, vilket jag tycker att Birro antyder när han skriver "Den aggressiva avarten av feminismen ägnar sig ofta åt att skuldbelägga alla män. De ser system och strukturer överallt." att de ojämnlika strukturerna inte finns.Där finns problemet, för det finns system och strukturer. Jag tror bara att han har svårt att se dem. Fluffigt påminde mig om en fantastiskt bra historia som jag måste dela med mig av. Den fick vi berättat för oss när vi läste på LHS, Lärarhögskolan i Stockholm.
En lärarstudent satt med under lektionstillfällen när en lärare undervisade sin klass. Det var en aktiv lektion på så vis att eleverna fick ordet och uttala sig och således inte bara en föreläsning där läraren pratar eller bara en tyst lässtund. Efter lektionen kom studenten fram till läraren och frågade varför killarna fick ordet mycket oftare än tjejerna. Men så är det väl inte, svarade läraren. Jodå, sade lärarstudenten, för jag har hållt räkningen. Studenten visade upp sin anteckningar. Efter det bestämde sig läraren för att ändra på sig och ge killarna och tjejerna lika utrymme och helt enkelt låta de två grupperna få ordet varannan gång. Efter lektionen kom några av killarna fram och undrade varför de nästan aldrig fick ordet. Läraren blev nyfiken och undrade hur det kom sig att det var så, hon hade ju börjat ge ordet till dem varannan gång och visste att det var lika fördelat. Killarna svarade att tjejerna fick ordet hela tiden.Slutsatsen man kan dra är ju att det är oerhört svårt att märka att något är snett fördelat om man är van eller kanske till och med också en del utav normen, Killarna var vana vid att få ordet så ofta att de därför upplevde att tjejerna fick prata nästan hela tiden bara för att deras egen prattid blev beskuren. Detta trots att den nu var lika fördelad. Är det inte lustigt? På samma sätt tror jag att människor i vårt samhälle som tycker att feminism tar plats helt enkelt är vana vid att det inte tar plats, och även fast det kanske bara är en bråkdel mer som jämställdhetsfrågor syns jämfört med förr så märks det för dem, och det blir konstigt och ovant.
