Under många år kom jag på serieidéer till en nördig webcomic som aldrig riktigt blev av. I de tidigaste bilderna i Artwork-kategorin kan ni hitta bilder därifrån. De föreställer olika hjältar från Dota. Det fanns många anledningar till att den inte blev av riktigt, framförallt brist på kunskap i hur jag snabbt skulle kunna producera dem. Åtminstone tillräckligt snabbt.
 
Så gick åren och när jag började arbeta så kom den ena lustiga situationen efter den andra. Ja den kanske inte är lustig för oss utomstående, men den är lustig för oss. Ibland stöter vi på sådana dråpliga situationer att man bara måste skratta åt dem... Och ibland behöver man göra en webcomic om dem. Jag försökte leta lite för att se om det redan fanns en därute som just behandlade vad djursjukskötare eller motsvarande råkade ut för. Hittade inget. Det mesta är centrerat runt veterinärer eller i alla fall en veterinärklinik som helhet.
 
Det som då slog mig var att en webcomic på samma vis kunde vara undervisande på flera sätt. Dels för att visa vad vi djursjukskötare, eller motsvarande, gör i vårt arbete, men kanske också ge en inblick i djursjukvård och vad man kan se upp med som djurägare. För att göra detta delade jag upp min serie i två delar, dels själva bilden, och under den, en förklarande text.
 
Webcomicen blev på engelska, för jag tror det finns en bredare publik därute. Ni kan hitta serien här. Den utkommer varje onsdag, så det kanske kan vara idé att börja prenumerera på den, lägga till i bloglovin' eller något dylikt för att komma ihåg den. Ja om ni tycker den är underhållande förstås.
 
Rent teknikmässigt så arbetar jag genom att göra skissen till en bild i blyerts varpå jag sedan gör linearten digitalt och därefter färgläggningen likaså. Mer om karaktärerna och tanken bakom dessa vid ett annat tillfälle! Nu ska jag göra mig iordning för att åka och jobba!
Åh, jag har så mycket att berätta om! Att skriva om! Och så lite tid!
Vi börjar i ena änden och så kanske vi hittar ut till slut?
 
Det blir lan vecka 44, som vanligt kan man kanske säga. Mer om det senare, jag funderade på att försöka skriva lite mera detaljerat om det denna gång, men det skriver jag å andra sidan inför varenda lan, och sen hinner jag ändå inte. Det jag däremot vill berätta om, det är lansången, något jag hoppas kommer bli en tradition framöver.
 
Det hela började förra lanet när Fluffigt under uppbyggnaden började sjunga på Pokémonintrot med text som han hittade på allteftersom han sjöng. Han kom väl igenom några rader och sen så kom han inte på mer. Jag kände att detta måste vi ju ta tillvara på! Jag skulle kunna göra en musikvideo av det där! Men först behövdes en hel sång...
 
Så jag satte mig och lyssnade på Pokémon. Och lyssnade. Och lyssnade lite till. Och läste texten till låten. Och satt och filade på den egna. Bit för bit föll den på plats. Sen behövde jag ju folk som kunde sjunga in den också. Jag tänkte mig att det åtminstone behövdes två personer för att få till bra stämning i låten. Kanske potentiellt en kör. När jag lärde känna Ginger insåg jag att han kan sjunga. På riktigt och bra. Sen visade det sig att min kollega Elin på Bagis också kunde sjunga och helt plötsligt såg jag en riktigt rolig möjlighet. Med hjälp av Xathbar från Hazards styrelse fick vi hjälp av Maia på Lakeside i Haninge att spela in låten.
 
Resultatet kan ni lyssna på här nedan.
Tanken är sedan att en musikvideo ska göras under lanet.
Texten är under videoklippet.
 
 
Text:

Cartago:
Nu tänker vi bli allra bäst,
och bygga upp ett lan.
Sen kommer lanarna komma hit,
och gamea hela dan.

Cartago och Elin:
Vi drar TP kors och tvärs,
och kopplar upp med ström.
Sen ska vi gamea dygnet runt,
att lana är vår dröm!

Hazard-LAN!

Elin:
Måste gamea mer!

Cartago:
Det är staff och ni

Cartago och Elin:
Tillsammans blir vi ett LAN,
Hazard-LAN!

Cartago:
Åh, mitt Hazard-LAN, är nu här igen!

Cartago och Elin:
Hazard-LAN!

Elin:
Måste leka mer!

Cartago:
Kinderägg!

Cartago och Elin:
Vi vet hur man roar sig!

Dela kärlek till vårt LAN
Hazard-LAN!

Elin:
Måste lana mer!

Cartago:
Jag ska lana mer!

Elin:
Hazard-LAN!