Det var många år sedan jag följde SVT:s julkalender. Den enda gången som jag verkligen minns att jag såg hela och uppskattade den var nog den om Pelle Svanslös. I år, mest av en slump tror jag, har jag börjat titta på den, och nu ser jag ett avsnitt antingen till lunch eller middag.
 
Denna gång är det full fart på Greveholms slott igen. Barn som faktiskt kan agera och har riktigt bra repliker blandat med allmänt snygg omgivning och goa spöken gör att jag tycker den är riktigt rolig ^^ Väl värd att kika på.
Länk till SVT-Play får ni här.
 
Jag skulle ha länkat videon här på bloggen om det inte var för att, jag citerar SVT: "På grund av rättighetsskäl går denna video ej att bädda in". Alltså. Ni har en gratisfunktion! På en gratis hemsida! Ni skulle få fler tittare om folk kunde dela videoklippen! Nu ska jag inte tycka mer om det. Idag alltså. Seså, kika på julkalendern nu om ni inte redan har gjort det.
Idag har det blivit mycket mindre pluggande än planerat, men desto mer städande. Imorgon väntar jag nämligen finfrämmande då Peter, Linus och Linus ska komma och hälsa på sådär på vägen. Jag tror i och för sig inte att Skara är på vägen till någonting alls, snarare är det så att de passar på då de typ har vägarna förbi, och det är väldigt snällt och trevligt!
 
Den största utmaningen blir att hänga upp mitt glitter över spisen! Nu pratar vi den igenmurade öppna spisen i vardagsrummet som skulle kunna se fantastiskt julig ut om tejpen bara höll för en enorm girlang med julgranskulor på. Det kanske är lite väl mycket att hoppa spå? Nåväl, det är bara att försöka igen. Man skall inte ge sig för lätt och allting ska gå att laga med tejp. Om inte så har man bara använt för lite tejp!
Om vi ska vara riktigt petnoga så bokade jag hemresan i förrgår. Jag tyckte inte att jag var ute i onödigt lång tid men ändå i god tid. Det blir alltid viktigt såhär runt helgerna, alla ska överallt vilket skapar platsbrist och prishöjning. Min förvåning var ganska stor när jag upptäckte att det fanns gott om resor och att den jag valde, inklusive djurplatstillägget endast gick på 250kr! Snällaste raraste fäsk har lovat att köra mig till stationen efter lektionen, så det behöver jag inte oroa mig för heller. Kvar att oroa sig för är bara om tåget kommer gå överhuvudtaget. Jag hyser inga illusioner om att jag ska anlända i Stockholm på utsatt tid...
 
Jag minns förförra gången när jag blev överasskad och hämtad tidigare utav Fluffigt, Melissa och Zacki. Jag tyckte att det var lite slöseri då med tanke på att min tågbiljett var betald och att de pengarna skulle slängas i sjön, men sen fick jag ett sms som meddelade att min tågresa blivit inställd! Ibland ska man ha tur!
 
Kom ihåg att boka resor redan nu med andra ord, och ha definitivt en plan B i beredskap. Man vet aldrig vad lite snö, is och kyla kan ställa till med!
Med tanke på rubriken tror ni kanske att jag varit ute och tränat och sträckt mig eller liknande, men fullt så roligt har jag inte haft det. Istället har jag suttit hemma och renskrivit anteckningar från rehabföreläsningarna och lärt mig saker som jag inte alls har haft ordentlig koll på tidigare.
 
Exempelvis att vi alltid aktiverar samma nervfibrer för en viss rörelse. För att aktivera andra måste vi lura kroppen på något sätt, eller ta i mer, då styrkan i en muskelkontraktion ökas genom att vi aktiverar fler nervfibrer som då i sin tur påverkar muskelfibrerna. Därför tror man att vi, när vi tränar muskelarbete, i första hand förbättra nervfiberkoordinationen och först därefter muskeluppbyggnaden.
 
En annan spännande sak handlade om varför vi vrickar oss upprepade gånger. Kring våra leder, i senorna sitter Golgis senorgan vars uppgift det är att tala om för hjärnan hur spänd senan är och därmed i egentlig mening tala om hur pass sträckt leden är. Detta använder hjärnan för att förstå hur den skall anpassa en rörelse eller om den måste skydda kroppen då vi exempelvis översträcker en led. Men, om man en gång varit i ett sådant extremt ytterläge som vid en stukning sker en skada och kommunikationen blir sämre. Därför sker ofta samma skada en gång till.
 
Nu mat!
Framförallt när jag var liten så tyckte jag december och runt juldagarna var så bra för att alla filmer man tyckte om sändes i repris då... Idag finns ju streamingtjänster, playfunktioner, youtube och *host* torrentsiter. På youtube hittade jag en gammal julfilm som jag minns att jag sett men absolut inte mer, nämligen Rudolph the Rednosed Reindeer! Åh, animationen är ganska dålig, framförallt i början, men den är å andra sidan från 1999. Det är tretton år sedan och jag tror inte filmbudgeten var fantastisk. Det positiva är att den är mysig! Barndomsminnen förgyller kvalitén och gör den ännu bättre. 
 
Vet ej hur länge klippet kommer fungera eftersom copyrightfantaster säkert kommer ta ner den så småningom, men ni får väl njuta så länge som det går helt enkelt! Eller köpa den, om ni vill se den fler gånger.
Detta blir ett inlägg mest riktat till min familj som gärna vill veta vad jag önskar mig. Denna lista kan komma att uppdateras.
  • Mormors goda syltkakor
  • The Fantasy Artist's Figure Drawing Bible, länk här.
  • DVD-samling Vampire Diaries Säsong 1 (viktigt att extramaterialet är med!), länk här.
  • Avatar Collector's Edition med extramaterial, dessutom till extremt bra reapris, länk här.
  • How I met Your Mother Säsong 1 med extramaterial, länk här.
  • Övningspoi, länk här.
  • Eldpoi, länk här.
  • Bakpensel i gummi
  • Muffinsformar i roliga mönster
Ja jag tror nog att min lista inte är större än såhär just nu. Det bästa med julen kommer ändå vara att få känna doften av en riktig gran och äta god julmat tillsammans med er allesammans! Och fira att det bara är en enda, en sista termin kvar...
Trots att jag blir utmattad av de väldigt långa och omfattande föreläsningarna som vi har haft nu i början har de verkligen gett mig något. Det mesta är repetition på de muskler och strukturer som vi tragglade i första rehabkursen. Under den kursen så fastnade inte något utav det. Det blev bara för många namn, men nu, med bra repitition och med en föreläsare som hela tiden utmanade oss och frågade oss hur muskeln fungerade så var det som att det bara klickade till och så satt kunskapen där! Eftersom hon själv använde de muskler hon pratade om, fick oss att föreställa oss hur de fungerade på djuren blev det helt plötsligt så mycket mer logiskt.
 
På eftermiddagen igår så tog jag med mig knaskatt till KTC då vi skulle ha praktiska övningar och palpera olika strukturer. Illidan skötte sig riktigt bra i början, men sen efter ett tag så tröttnade han, vilket jag mer än väl kan förstå. Kände ändå att det var en bra övning att försöka känna de olika strukturerna på katt då vi oftare får klämma och känna på hundar. Linneas salukis var perfekta när vi skulle palpera efter strukturer. De har så tydliga muskler att flera av dem syns på håll. Blev lite salig när jag hur enkelt som helst kunde känna bicepsenan. Illidan hade också fina strukturer som gick att känna, bland annat os accessorium (blev det rättstavat nu) en rund benstruktur på baksidan carpus, och en jättefin spina scapulae, det vill säga åsen på skulderbladet.

Eftersom jag varit lite orolig för att Illidan eventuellt skulle ha ryggont då jag tyckt att han ryckt till ibland när man känner längst bak på ryggen bad jag en av lärarna att känna på honom. Jag tänkte att har man experter på plats så får man fråga och se om de känner att de orkar! Givetvis gjorde de det! Underbara människor, och dessutom så sade hon att hon inte kände något fel alls, och då provocerade hon honom lite. Glada nyheter alltså, min katt har inte ont i ryggen, han rör sig och hoppar finfint och han var så trött efter den dagens eskapader att han tvärsomnade när han kom hem. Inte orkade han busa på hela natten heller. Stor seger!

Passar på att mysa på mattan säg. *Blink!*
Detta tror jag blir ett roligt inlägg för min familj därhemma som undrar hur jag egentligen har det här i Skara. Jag vet att min mor blev särskilt nyfiken när jag beskrivit min lägenhet som en konstnärskvart. Givetvis kommer det komma ett inlägg med bilder på lägenheten i julskrud senare!
Vi börjar med en bild från hallen ungefär där dörren är. Ni kan se snedtaket. Till vänster i bild är köket, mer rakt fram är vardagsrummet. Notera katten i fönstret!


Vardagsrummet! Tyckte bokhyllans placering blev lyckad. Den står så långt åt vänster den kan innan taket tar emot. Några av luckorna i hyllan lämnade jag tomma så katten har lite utsiktsplats.

Här är mitt sovrum, effektivt skapat av bokhyllan. Komplett med läslampa och Jack Sparrow-tavla. Mysigt va?
 
Här kan ni se kattställning och den igenmurade spisen. Visst är den fin! Otroligt vad den bidrar till mysfaktorn. Lite till vänster i bild ser ni biblioteket och dörren till badrummet.

Det lilla köket, högra delen. Till höger frysen och rakt fram vänster. Ett takfönster som hjälper mot matos. Öppnas helst ej vid spöregn eller mycket snö.

Vänstra delen av köket. Diskbänk, en riktig spis med ugn. Hihi, jag är precis så lång att jag kan stå och diska vid diskhon. Fluffigt kunde inte det - han slog i huvudet!
 
Badrummet, mest för att ni ska få en känsla för snedtaket. Det går inte att få upp ett duschdraperi om jag inte ska köpa en duschstång och sätta den typ i min armbågshöjd bitvis. Nej, istället har jag utvecklad en icke vattenstänkande duschteknik!

Slutligen då, det kombinerade biblioteket och matsalen. Ja, det är bara en hylla men jag fick inte riktigt med mig alla böcker. Och några böcker har jag dessutom i hyllan i vardagsrummet. Fint med skorstensstocken och de smala fönstren, eller hur?
När det första adventspynten sätts upp, när den första ingrediensen läggs till pepparkaksdegen eller när mandlarna sätts på plattan för att kokas, då, då är det perfekt att starta playlisten på Spotify med julmusik. Under den tid som jag haft Spotify har jag lyckats samla på mig 70 juliga låtar av olika typ. Allt från Hosianna och Feliz Navidad till Jingle Bell Rock och Mer Jul.
 
För att hitta till min Spotifylista kan ni antingen klicka här så öppnas den i webläsaren. I annat fall kan ni klistra in följande: spotify:user:ardente:playlist:5XODTkd3wCIAvRHGaoWaY9 i sökfältet i Spotify. Eller klicka på Spotifyspelaren här nedan.

Ett riktigt mysigt event som återkommer varje år i Skara är tomteparaden! Förra året missade jag den, men i år fick jag ny chans tillsammans med Fluffigt! Trots att en tant stod väldigt mycket ivägen (hennes arm är med på flera av bilderna (alla)) så blev det några bilder som jag nu har snyggat till och lagt upp på min hemsida.
 
Klicka här för att se resten av dem!
 
Recept på mina lussebullar hittar ni under kategorin recept.
 
Idag bakade Fluffigt och jag inte mindre än nittiosex lussebullar! Nittiosex!
Eftersom köket är så trångt, och plåtarna så små att de nästan är fyrkantiga fick vi nyttja köket, matsalsbordet (i ett annat rum jag döpt till biblioteket) samt vardagsrumsbordet för att få plats med alla bullarna! Totalt åtta plåtar blev det, och eftersom jag bara har tre stycken i den här lägenheten så fick vi placera bullarna på bakplåtspapper som man sedan drar över till en plåt allteftersom.
On nom nom nittiosex fantastiska lussebullar!
Tänk så mycket roligare det är att städa när det är för att man väntar främmande. Om lite drygt fyra timmar får jag gå ner till stationen och möta upp Fluffigt. Glad! Innan dess vill jag dock röja upp så vi får julpynta när han kommer hit. Kanske lite tidigt, men vad är annars poängen när man åker härifrån dagarna innan julafton. Då missar man ju det roliga med julpyntandet alldeles. Jag ska även försöka fota lägenheten sen när den är snygg så folk som vill får se bilder på hur den ser ut utan flyttkartonger.
Via 9gag hittade jag den här videon av en slump här nu strax efter midnatt. Jag är otroligt imponerad!
 
Eftersom vi hade muntligt arbete idag och man ju berättar vilken patient man har arbetat med så insåg jag att informationen så att säga redan finns därute - om någon lärare är intresserad av att försöka luska ut vilken elev som har skrivit vilken hemtenta.
 
Idag hade vi även en muntlig presentation av de fall vi blivit tilldelade. Jag körde på en powerpointpresentation och gick ut först, tack och lov. Man vet ju själv hur det är, i slutet av dagen instängd i de där syrebefriade salarna somnar alla, oavsett hur intressant ämnet än är, och därför är jag glad över att ha gått ut först. Folk tittar liksom upp på en med intresse i blicken istället för att sakta vagga fram och tillbaka i stolarna som i någon slags dvala. Extra jobbigt blir det att lyssna om den som talar inte har en powerpointpresentation eller dylikt. Tyvärr, så är det. Efter fyra timmar i motsatsen till syrgasburar närmar sig uppmärksamhetsförmågan nollstrecket med skrämmande hastighet.
 
Mitt tänkta föl Lassie hade grav sepsismisstanke och var även född två veckor för tidgt. Appropå ingenting särskilt så blev ju både jag och en annan klasskamrat som hade samma fall rejält lurade. Vi trodde att vi skulle skriva om en collietik, men icke. Fy Emelie som lurar oss! På biblioteket hittade jag en underbar bok för den här uppgiften som heter Equine Neonatal Medicine, A Case-Based Approach. Fenomenal. Den hade alla svar och lite till på det jag undrade. Den är så bra att jag nästan vill köpa den till mig själv. En snabb titt på Bokus respektive Adlibris visade att den kostar 1147kr respektive 1030kr avgjorde saken. Den får bli ett senare inköp.
 
Fölet var som sagt född två veckor före normalt de cirka 330 dagar som är någon slags standard. Dock kan ston gå både kortare och längre tid utan att det är något fel. Vissa ston har konsekvent längre eller kortare dräktighetstid. Det som avgör om ett föl är fött för tidigt och är underutvecklad är dess eget tillstånd. Allt är med andra ord inte hugget i sten. Svårigheten med fallet var dock att flera symptom för sepsis och för tidigt födda föl är lika. Frågan blir ju då vad som är hönan och vad som är ägget. För att inte tala om att för tidigt födda föl är predisponerade för sepsis. 
 
Insåg att det blev väldigt mycket text här, men jag kan ju alltid dela med mig av omvårdnadsplanen sedan och då kommer alla referenser med om någon vill läsa vidare. För den text jag skrivit här använde jag föreläsningsanteckningar från pediatrikföreläsning föl med Maria Edshammar samt boken Equine Neonatal Medicine, A Case-Based Approach.
Mer på nördigt tema, mest ifall jag vill hitta hit till videon igen, finalerna från Dreamhack Winter 2012. Dota 2-finalerna är någonstans runt 10-11 timmar in.

Ett tag var jag lite rädd för att jag blivit för gammal för att vara uppe sent och gamea. Lite som att kroppen liksom inte klarade av det längre. Nu tror jag snarare att den inte klarar av det om man samtidigt ska ha någon form av arbete. Däremot nu, när vi har extremt frikostigt med tid, ja då hinner ju gamern inom en vakna upp igen.
 
Jag kände mig nästan lite olydig och väldigt lycklig när jag spelade två Dota 2-games så sent att det nästan började närma sig morgon. Först strax efter fyra kom jag i säng och vet ni, det var nice! Är uppe och pigg, har ätit frukost sedan länge och därefter fortsatte jag med den skrifltiga uppgiften. Så sensmoralen är följande: man blir lycklig av att göra det som gör en glad. Och inspirerad. Just det. Det borde spelas mer spel i världen och krigas mindre! Förutom i spelens värld. Där är det okej.
 
Jag märker att jag glider iväg i tankegången här och börjar associera till konstigare och konstigare saker. Men är inte det ganska roligt så säg? Inspiration! 
Muntlig powerpointpresentation klar att presentera, eller nått.
Gick iväg till skolan idag för att hitta ytterligare artiklar om vård av sjuka föl och fann fem stycken bra som jag nu har att utgå ifrån. Bestämde mig även för att göra klart powerpointen som jag tänkte ha med mig inför den muntliga redovisningen. Själv tycker jag att det är rätt skönt att ha en bild med stödord att luta sig tillbaka på så att min inte förorar flytet.
 
Nu är i alla fall den klar som sagt, och det betyder att jag kan fokusera helhjärtat på själva omvårdnadsplanen - äntligen! Jag brukar alltid skriva upp vad uppgiften går ut på i dokumentet där jag sedan skriver svaren och då kan jag ju, när jag är klar med ett svar, sudda ut uppgiften. Lite i taget försvinner instruktionerna och mer och mer tar dokumentet sin slutliga form. Mycket tillfredsställande.
 
Det bästa var att i samband med att jag gjorde powerpointen så hittade jag en massa mer fakta som jag kan använda mig av till själva vårdplanen. Lycka! Lite mer skrivande blir det dock idag, vill ha uppgiften nästintill klar så jag inte måste stressa sen. Helst.
Jag tror att min lägenhet är en typisk konstnärskvart.Litet, rustikt, mörkt. Snedtak och vindsvåning. Liten stad med mycket historia. Kakelugn om än igenmurad. Takfönster. Vind som viner och regn som bitvis piskar mot fönstrarna. Katt i soffan.
 
Jag har återigen lyckats få inspiration till att skriva klart min bok Stall Blåklinten, boken som Fluffigt tror är den som har en chans att slå. Nåja, jag vet väl inte om den har det, men han tror att den har störst potential helt enkelt för att det finns så många i den tänkta målgruppen.
 
Jag gick in på kapitel 1 för att kika lite på mina stats. Om man söker på barn- och ungdomsbok och väljer mest lästa dyker boken upp på fjärde sidan. Då har jag ändå inte uppdaterat på väldigt länge. 615 visningar har boken. Fem hjärtan, fast inte tillräckligt många röster för att visas bland böckerna med med bäst betyg.
 
Vad är kvar? Typ slutet, inte mycket alls kvar nu. Kanske runt 4 sidor. Sedan är boken så att säga färdig men inte klar. Efter det måste jag gå tillbaka, se till så att allting stämmer, att den röda tråden finns där, att alla lösa ändar knyts ihop. Lägga till beskrivningar, omformulera mig, rätta till stavfel. En hel del med andra ord, men det är ändå lättare att göra än när man inte har något alls att arbeta med.
 
Nyfikna på boken? Den finns länkad under just länkar längre ner till vänster här på bloggen. Dock kommer mycket ändra sig varefter jag går igenom kapitlena och rättar till.
Nu ser du till att överleva dumma fölunge!
 
Jag tror det är kontentan av det jag har skrivit inför den skriftliga uppgiften hitills. Det känns lite som att föl på klinik, då kan precis allt gå fel! Jag skulle kunna skriva hur många sidor som helst om allt man ska tänka på, men nu skulle vi begränsa oss och rätt rejält om jag inte fullständigt missförstått instruktionerna.
 
För betyg 3 tolkar jag det som att man bara måste ha en muntlig redovisning där man besvarar frågor kopplade till sitt fall (vi har olika fall inom klassen) och därefter ska lämna in en skriftlig uppgift 350-600 ord utan källhänvisning där vi svarar på totalt fyra frågor från två klasskamrater. Givetvis ska man själv formulera två frågor som man ska ge ut.
 
Okej, sen då för att få betyg 4, då ska man göra en omvårdnadsplan och motivera varför man valde en viss modell och vad som ligger till grund för ens omvårdnadsbeslut. 650-900 ord för denna del. Känns lite som att detta gör man ju i alla fall för betyg 3 fast man nu skriver ner alltsammans också.
 
För betyg 5 då ska man utöver allting annat skriva 200-300 ord om vad som är bra och dåligt med den omvårdnadsmodell man valt och om det är relevant att använda sig av omvårdnadsmodeller. Och så tillkommer referenslista och minst 2 vetenskapliga artiklar skall användas oavsett vilket betygsteg man skriver för. Känns med andra ord som att det är ganska lite arbete bakom att få ett högre betyg.
 
Har skrivit ned svar på de flesta av de frågor som ställts om mitt fall samt skrivit klart drygt hälften av alla omvårdnadspunkterna i min plan och motiverat varför jag vill göra som jag planerat. Eftersom internet ändå är publikt och vi lämnar in med kod så kan jag inte skriva mer detaljer än såhär, men när jag får tillbaka uppgiften kan jag lägga ut några punkter i min omvårdnadsmodell och skriva lite om hur jag har tänkt.
En lärare till mig berättade en gång om en författare han kände. Hon lyckades aldrig skriva klart sin bok förrän deadlinen var precis runt husknuten. Innan dess hittade hon på hur mycket som helst som hon bara var tvungen att göra, städa ugnen till exempel.
 
En annan kompis till mig påpekar också just det att det aldrig är så rent hemma som under tentamenstider, och kanske ligger det något i det, för trots att jag har hur mycket tid som helst i världen går det oerhört långsamt att göra de tre saker jag vill fokusera på just nu.
 
1. Skriva klart skolarbetet 
2. Skriva klart boken Stall Blåklinten
3. Städa klart i lägenheten
 
Och som Fluffigt sa, för mycket tid är den största inspirationsdödaren. 
Kanske, men det är inte det att jag inte har inspiration, jag har bara inte riktigt kapabel till att utföra arbetet som krävs.

Glöm nu inte att rösta på bilden i inlägget här nedanför om ni inte har gjort det! Tack på förhand, det behövs!