Vägen till Skara

Puh!

En kväll fick jag beordrad övertid, vilket innebar en arbetsdag från 8 på morgonen till 21 på kvällen. Under gårdagen arbetade jag en sådan dag till, fast frivilligt då det var kort om folk. Jag trodde förkylningsvirus skulle ha sin topp runt senhösten och vintern, men icke! Än så länge kände jag bara av lite svullen hals, och den dagen jag var trött hade jag som tur var ledigt. Om jag har riktig tur slipper jag undan helt.

 

Mycket att göra har det i alla fall varit och jag blir rejält trött efter ett trettontimmarspass på jobbet. På vård blir man liksom aldrig riktigt klar förrän det är dags att gå hem. Det är alltid något att göra, och det finns alltid något extra att göra om man mot all förmodan skulle vara sysslolös. Det är arbetsamt men också fördelaktigt, i alla fall om man fungerar som jag gör. Är jag väl uppe i ett bra arbetstempo så känns det bra att få hålla det hela dagen. Segar man ner sig under en paus så går det trögare därefter.

 

Fördelen nu när jag arbetat under helgen är att jag har haft hand om samma patienter, och har i stort sett fått rå om kattpatienterna själv. Det som kan vara lite knepigt är att man ofta behöver lite mer hjälp med dem, tycker i alla fall jag. Är de av den piggare sorten kan man ofta behöva hållhjälp för tempning, kanylkontroll och vissa medicineringar. Den svåraste sorten är också den bästa. Vissa katter är ju så oerhört kelsjuka! De lägger sig ner och rullar runt och vill gosa, snurrar på stället och stryker sig mot en och vill ha precis all uppmärksamhet i hela världen. Och samtidigt kanske de ska ha en tablett! Eller så är det dags för veterinären att lyssna på hjärtat varpå hela katten dånar av spinnande.

 

Idag är jag i alla fall ledig. Blir inte riktigt så pass utvilande som jag kanske behöver. Planen är att få åka förbi Gallerix som jag hört rykten om konkurrs flyga förbi för att införskaffa och rama in min legitimationshandling samt kandidatexamen. Nu ska jag bara fundera på var de ska få plats...