Tre olika hästfall med försvårad narkos

0kommentarer

En av de många uppgifter vi fått arbeta med under denna kurs är en skriftlig inlämning där vi beskriver olika problem som kan uppstå och lite vad vi vill göra kring tre olika narkosfall utöver det vanliga. Det kanske kan vara roligt att läsa vad vi kom fram till, så jag tänkte att jag delar med mig här.
 
Den första patienten är en kolikhäst. Hästen kommer troligtvis ha cirkulationsproblem på grund av det extra trycket på lungorna, skapat av det gasfyllda och tryckande tarmpaketet. Patienten kommer behöva smärtlindring och rikligt med vätska. Då patienten kommer placeras i ryggläge under operationen uppstår ökat tryck på lungorna. Alfa2-agonist är bra på visceral smärta i låg dos och föreslås som val av läkemedel. Problem som kan uppstå peri- och postoperativt är blodtrycksfall då tarmpaketet lyfts ur abdomen, otillräcklig syresättningen på grund av försämrad cirkulation, försämrat upptag på grund av atelektas och problem med tarmmotoriken.  För att minska biverkningarna föredras en så kort narkos som möjligt. Bra övervakningsutrustning krävs för att snabbt kunna åtgärda eventuella problem. En ventilator krävs vid otillräcklig egenandning vilket kan förväntas. Hög syrgastillförsel men viss lufttillförsel då kväve håller uppe alveolerna. Voluven används förebyggande.
 
På den andra patienten skall det utföras elektiv ortopedi. Hästen är en tävlingshäst. Denna patient är ej allmänpåverkad. Hästar i god kondition är benägna att ta få andetag. De har generellt även låg hjärtfrekvens på grund av sin goda kondition vilket i sin tur kan resultera i hypotension på grund av låg cardiac output. Apné och bradykardi är således viktiga att hålla utkik efter. Om blodtrycket inte är tillräckligt stort lyckas inte hjärtat syresätta sig självt.  Preoperativt bör blodtrycket mätas samt blodgaser tas. Perioperativt kontrolleras blodtryck, syresättning och gasutbyte. Om möjligt tas EKG. Polstring är viktigt då ortopedifall kan opereras under lång tid. Risk för myopati och neuropati finns. Om benet är ostabilt skall det stabiliseras innan kastning. Smärtlindring är bra i förebyggande syfte då patienten kan ha ont efter operationen. Det friska benet skall placeras underst i uppvaket så att patienten inte tar stöd på det opererade benet under resningen. Artroskopioperationer ger inte tillräckligt stimuli för att stimulera cirkulationsorganen vilket gör att det är svårt att behålla ett bra narkosdjup.
 
Den tredje patienten är en traumapatient. Det är stor risk för blod- och vätskeförlust men också risk för hyperkalemi på grund av de stora vävnadsskadorna. Om  blodförlusten är stor kan cirkulationen vara försämrad och blodtrycket därmed sänkt. Blodprov tas och kaliumfritt dropp sätts in. Smärtlindring ges så snart som möjligt då Patienten kan vara svår att hantera innan operationen på grund av smärta och stress. Stressen i sig kan göra att induktionen, underhållet och uppvaket blir traumatiskt.   Blodtrycket måste vara stabilt och patienten lugn innan narkos blir aktuellt. Om patienten har hyperkalemi kan det behandlas med NaCl. Eventuella skador skall stabiliseras innan kastning. Stelkrampsvaccinering kontrolleras.  Temperaturen kontrolleras regelbundet då risk för infektion är stor. 
 
Observera att denna uppgift inte krävde någon källförteckning. Vi använde oss av Den lilla röda dyra boken som jag kallar den. Den heter Handbook of Equine Anaesthesia och kostar 366 kronor just nu på Bokus.

Kommentera

Publiceras ej