Vägen till Skara

Jag är väldigt trött, men här kommer en sammanfattning av den första veckan på djurkliniken.
Dag ett var väldigt lugn. Jag gick med någon annan hela tiden och fick hjälpa till med lite av varje. Det blev som en bra repetition på hur mycket av rutinerna fungerar.

Dag två var hemsk. Faktiskt. Jag fick gå ensam på pol tillsammans med en veterinär, och varje gång den veterinären ordinerar någon form av behandling blir det ju jag som "ska" göra den, men då jag inte har erfarenhet av detta så måste jag be någon annan om hjälp. Så blir det ju i början när man ska lära sig, det som var jobbigt var speciellt att de flesta andra hade så mycket att göra själva. Förstå då min panik när det kommer in åtta illerungar som ska vaccineras och chipmärkas! Det tar tid vill jag lova.

Gårdagen var betydligt lugnare. I förrgår fick jag ge injektion i nackskinnet på en kanin tre gånger, och det var inga problem, samt försöka ge intramuskulär injektion på ett marsvin. Jag lyckades sticka, men inte spruta in läkemedlet, för den började röra sig på tok för mycket. Nåväl. I går då, har jag stödmatat en kanin samt tagit blodprov på en hund. Båda gick på första försöket, härligt! Tack snälla hund med stora och raka vener!

Idag står det att jag går dubbelt på pol, man kan ju hoppas i alla fall. Och sedan hoppas jag på fler djur som jag kan få öva blodprov och injektion på. Några gånger till vill jag få öva innan jag börjar göra det inför djurägare.