Hela sex A4:an skrivna!
0kommentarer
Vilket workflow man får ibland!
Då och då öppnar jag upp mitt livs mästerverk, en novell som än så länge bara heter Detfårvise och som jag då och då lägger till en siffra bakom och sparar om i en ny fil. Den är än så länge på 37½ sida, och då pratar vi A4:an skrivna med 12 Times New Roman som typsnitt. Idag då, så skrev jag inte mindre än sex sidor på denna och lade verkligen till mer till historien.
Det är mitt hemliga verk vars handling jag ibland delar med mig av och ibland inte. De av er som läst vad jag skrivit om Enidno har fått några ledtrådar, även om det inte är ens en bråkdel av vad den här boken täcker. Djupet i den är enormt eftersom den fått så lång tid på sig att mogna och justeras i mitt huvud, och den antagligen fortsätter att göra precis just det. Det är knappt så att jag vet exakt hur den slutar heller, även om jag har mina aningar.
Det absolut bästa med den är att det kan gå så lång tid emellan att jag skriver att jag, när jag läser igenom det jag tidigare skrivit verkligen blir engagerad i vad som har hänt och vad som ska hända. Jag blir engagerad i karaktärernas öden och förstår deras personligheter mer och mer för varje gång jag läser. Från att från början varit något slags robotlika med en stel enkelspårig personlighet som något slags hjältekaraktär som alltid tänker taktiskt har de nu börjat känna, fundera, reflektera och så småningom över tid ändra sitt sätt att vara. Åtminstone i vissa aspekter. I andra kommer de chockerande nog att visa sig skickliga i manipulation vid behov.
Jaja, det var bara jag som ville prata av mig lite sådär klockan ett på natten.
God Natt.
Då och då öppnar jag upp mitt livs mästerverk, en novell som än så länge bara heter Detfårvise och som jag då och då lägger till en siffra bakom och sparar om i en ny fil. Den är än så länge på 37½ sida, och då pratar vi A4:an skrivna med 12 Times New Roman som typsnitt. Idag då, så skrev jag inte mindre än sex sidor på denna och lade verkligen till mer till historien.
Det är mitt hemliga verk vars handling jag ibland delar med mig av och ibland inte. De av er som läst vad jag skrivit om Enidno har fått några ledtrådar, även om det inte är ens en bråkdel av vad den här boken täcker. Djupet i den är enormt eftersom den fått så lång tid på sig att mogna och justeras i mitt huvud, och den antagligen fortsätter att göra precis just det. Det är knappt så att jag vet exakt hur den slutar heller, även om jag har mina aningar.
Det absolut bästa med den är att det kan gå så lång tid emellan att jag skriver att jag, när jag läser igenom det jag tidigare skrivit verkligen blir engagerad i vad som har hänt och vad som ska hända. Jag blir engagerad i karaktärernas öden och förstår deras personligheter mer och mer för varje gång jag läser. Från att från början varit något slags robotlika med en stel enkelspårig personlighet som något slags hjältekaraktär som alltid tänker taktiskt har de nu börjat känna, fundera, reflektera och så småningom över tid ändra sitt sätt att vara. Åtminstone i vissa aspekter. I andra kommer de chockerande nog att visa sig skickliga i manipulation vid behov.
Jaja, det var bara jag som ville prata av mig lite sådär klockan ett på natten.
God Natt.
Kommentera