Vägen till Skara

Ibland blir det verkligen inte en bra rubrik hur länge man än funderar. Detta är ett sådant tillfälle. Det är lite svårt för mig att berätta om vad jag gör på jobbet, det är en liten klinik och det jag berättar måste i sådana fall vara så allmänt över så lång tid att ingen kan känna sig träffad. Givetvis inte djuren då, de bryr sig ju inte, men däremot kan djurens ägare ta illa vid sig. Det är intressant när man tänker närmare på det. Man har ju tystnadsplikt inom humanvården, men även inom djurvården. För djurens skull? Nej, däremot för djurägarna. Jag har suttit och läst lite på bloggen PDE som är en blogg om hundhälsostatus i speciellt England. Den som skriver bloggen är samma person som gjorde Pedigree Dogs Exposed. Ni hittar den på youtube om ni söker på titeln. I alla fall, den behandlar ämnet hundavel. Jag vill passa på att säga att det jag nu funderar över här inte har något att göra med kliniken jag arbetar på, utan det är en allmän fundering över djurhälsopersonalens roll för djurens hälsa.

Under min första termin på Djursjukskötarlinjen i Skara pratade jag lite med en veterinär och diskuterade hennes roll gentemot djuren och eventuella framtida lidanden för det djuret men även för framtida eventuella djur. Exemplet vi diskuterade var när hon fick göra kejsarsnitt på hundraser som brukar ha problem med valpningen. När hon gjorde det räddade hon tiken undan lidande eller eventuell död, däremot möjliggjorde hon ju att hundägaren dels kan avla vidare på avkomman som kan ha ärvt samma problem, men också visat att det är okej att avla på denna typ av hund, veterinären kan ju rätta till de problem som uppkommer, i detta fall ett kejsarsnitt.

Är djurhälsopersonalens viktigaste roll att hjälpa djur, människor eller båda delarna? Och hur hjälper man djuren och människorna på bästa sätt? Jag håller med om idén att undervisa djurägare och samtidigt hjälpa och vårda djuren. Själv har jag redan varit med om djurägare som klandrar sig själva över ett djurs sjukdom, men genom att säga att de ju nu har lärt sig något nytt och kan hjälpa andra djur i samma sits så får de en möjlighet att göra förändring och vara glada över den möjligheten. Det måste ju vara bättre än att skälla på dem för de fel de gör åtminstonde? jag tror nämligen inte att det hjälper varken djur eller ägare.

I övrigt, som inte har något med djur att göra, jag har övningskört idag, och det gick toppenbra. Riktigt härligt. Jag hoppas på att få köra till Nynäshamn innan det är dags att bege sig hem till Skara för hösten. Oh, mamma, bara så du vet, jag har kört i tvåfiliga rondeller!!