Uppe i sadeln igen
1kommentarer
I dag satt jag för första gången på nästan ett och ett halvt år ordentligt på hästryggen igen. Det var inte lika läskigt som jag trodde att det skulle vara, men sedan höll jag mig ju till skritt och trav också. Cactus som hästen heter som jag red var riktigt seg idag, och det var skönt. Det fanns ingen som helst risk att han skulle hitta på något jag inte tyckte om. När jag väl har fått upp självförtroendet lite mer kommer jag ju kräva mer av honom, och inte låta honom slöa sådär, men någonstans måste man börja. Den här ridturen var för min skull först och främst, inte för hästens.
Cactus och jag travar och det ser ganska fint ut.. Han gick bakom hand en del i början av ridturen, och det är inte så konstigt när jag inte ville ha ett ridspö till hands eller göra lite galoppfattningar för att få honom att piggna till lite. I slutändan innan jag inte orkade mera såg det då och då riktigt trivsamt ut.
Ja lite av takterna sitter ju. Men sen märkte jag mycket av det som jag själv hade glömt bort. Tajmingen till exempel. Så här ser alltså en halt ut utan en korrekt halvhalt innan. Hästen ska stå jämnt uppställd, det vill säga, frambenen skall stå på samma linje liksom bakbenen skall stå i samma linje. Hade höger bak varit ett halvt steg längre fram hade det sett acceptabelt ut. Om jag ska vara självkritisk tycker jag att mina ben är för långt fram, men det är å andra sidan en hopp/allroundsadel, så vad kan man begära?
Jag känner knappt igen mig själv bakifrån, kortklipp som jag är. Somrigt ser det ut i alla fall. Och hälarna pekar neråt, underbart.
Duktig häst! Jag är glad att jag vågade. På hemvägen skrittade vi runt shettis, och det var riktigt mysigt.
Lollo på Myzak som hjälpte mig våga! Jättesnälla Lollo berömde mig massor och följde med mig ut på en kort skrittur runt shettsidelen och runt klubbhuset. För er som inte vet det så är det ena en kort ridstig på en fem minuter, och runt klubbhuset växer det massor av gräs, så det är lite som att rida runt på en äng.
Ja lite av takterna sitter ju. Men sen märkte jag mycket av det som jag själv hade glömt bort. Tajmingen till exempel. Så här ser alltså en halt ut utan en korrekt halvhalt innan. Hästen ska stå jämnt uppställd, det vill säga, frambenen skall stå på samma linje liksom bakbenen skall stå i samma linje. Hade höger bak varit ett halvt steg längre fram hade det sett acceptabelt ut. Om jag ska vara självkritisk tycker jag att mina ben är för långt fram, men det är å andra sidan en hopp/allroundsadel, så vad kan man begära?
Jag känner knappt igen mig själv bakifrån, kortklipp som jag är. Somrigt ser det ut i alla fall. Och hälarna pekar neråt, underbart.
Duktig häst! Jag är glad att jag vågade. På hemvägen skrittade vi runt shettis, och det var riktigt mysigt.
Lollo på Myzak som hjälpte mig våga! Jättesnälla Lollo berömde mig massor och följde med mig ut på en kort skrittur runt shettsidelen och runt klubbhuset. För er som inte vet det så är det ena en kort ridstig på en fem minuter, och runt klubbhuset växer det massor av gräs, så det är lite som att rida runt på en äng.
Tack till Mickan som fotade oss och påminde mig om övningar man kunde göra på hästryggen.
För mig är hästdoft i näsan, solsken i ryggen och tyglar i handen sommar!
För mig är hästdoft i näsan, solsken i ryggen och tyglar i handen sommar!
1 kommentarer
Lojs
29 May 2010 08:46
Haha, du e så söt du=)
Kommentera