La matinée tôt
0kommentarer
Okristligt tidigt vaknade jag imorse av att min sambos väckarklocka började låta. Med yrvaken blick och med en stor längtan efter att få somna om, tittade jag bort mot fönstret och insåg att det var grått, gråare, gråast utomhus.
Gårdagen straffade sig med detsamma. Alltför sena nätter med goda vänner, när man inte tänker på tiden och får i sig för mycket brukar sluta på samma sätt. Med otillräcklig sömn och ett fortsatt sötsug dagen efter. Botet mot detta torde vara att sluta spela Settlers of Catan mitt i natten om man ska upp i ottan dagen efter, och definitivt inte äta upp säkert ett halvt kilo kakor!
Nåväl, destinationen för dagen var Uppsala äventyrsbad, dit vi bilade. Väl på plats blev det varma bubbelbadet stor favorit hos många av oss. Okej, det var så populärt att vi använde det som samlingsplats när vi tappade bort varandra. I detta varma bubbelbad lyckades jag ialla fall slappna av efter en tids stress, och fick chansen att höra en god vän berätta om en uppenbarelse han fick då han tidigare på morgonen stått och väntat på ett anknytande tåg.
Det hade inte varit så mycket människor på perrongen som jag förstod det, och han fick en chans att bara stå där, och uppleva det runt omkring. Så kom ett tåg körandes förbi, och han kände vibrationerna från tåget gå genom spår, perrong och fram till honom. Det gick en stund, och sedan körde ytterligare ett tåg förbi och han insåg att så oerhört många ton metall kom rusande förbi honom, och att han kunde känna dess framfart. Känna den kalla metallen, även om han inte vidrörde den.
Jag måste hålla med om det han sammanfattade det hela med. Det känns så uttjatat att säga att man ska försöka se och uppleva det stora i det lilla, men det är verkligen precis det man ska göra.
Jag önskar själv att jag kunde göra det oftare, men först måste jag vara mindre stressad. Min misstanke är att jag åter igen har tagit på mig alldeles för mycket.
Avslutningsvis måste jag erkänna att jag är osäker på om rubriken La matinée tôt verkligen ska skrivas sådär. Det ska betyda En tidig morgon, men jag insåg att min franskundervisning var ett par år sedan.
Gårdagen straffade sig med detsamma. Alltför sena nätter med goda vänner, när man inte tänker på tiden och får i sig för mycket brukar sluta på samma sätt. Med otillräcklig sömn och ett fortsatt sötsug dagen efter. Botet mot detta torde vara att sluta spela Settlers of Catan mitt i natten om man ska upp i ottan dagen efter, och definitivt inte äta upp säkert ett halvt kilo kakor!
Nåväl, destinationen för dagen var Uppsala äventyrsbad, dit vi bilade. Väl på plats blev det varma bubbelbadet stor favorit hos många av oss. Okej, det var så populärt att vi använde det som samlingsplats när vi tappade bort varandra. I detta varma bubbelbad lyckades jag ialla fall slappna av efter en tids stress, och fick chansen att höra en god vän berätta om en uppenbarelse han fick då han tidigare på morgonen stått och väntat på ett anknytande tåg.
Det hade inte varit så mycket människor på perrongen som jag förstod det, och han fick en chans att bara stå där, och uppleva det runt omkring. Så kom ett tåg körandes förbi, och han kände vibrationerna från tåget gå genom spår, perrong och fram till honom. Det gick en stund, och sedan körde ytterligare ett tåg förbi och han insåg att så oerhört många ton metall kom rusande förbi honom, och att han kunde känna dess framfart. Känna den kalla metallen, även om han inte vidrörde den.
Jag måste hålla med om det han sammanfattade det hela med. Det känns så uttjatat att säga att man ska försöka se och uppleva det stora i det lilla, men det är verkligen precis det man ska göra.
Jag önskar själv att jag kunde göra det oftare, men först måste jag vara mindre stressad. Min misstanke är att jag åter igen har tagit på mig alldeles för mycket.
Avslutningsvis måste jag erkänna att jag är osäker på om rubriken La matinée tôt verkligen ska skrivas sådär. Det ska betyda En tidig morgon, men jag insåg att min franskundervisning var ett par år sedan.
Kommentera