Vägen till Skara

Såhär på kvällskvisten känner jag ett stort lugn. Trots att jag har massor kvar att packa, trots att jag ska upp kvart i sex imorgon för att hinna med färjan tillbaka hem till fastlandet. Kanske har resan hit tjänat sitt största syfte för mig. Att åter få mig att känna ro, istället för den stress jag annars oftast bär inom mig.
Dagen började med att jag, äntligen, fick kratta löv på förmiddagen. Detta var ju faktiskt den officiella huvudanledningen till jag skulle följa med. Att kratta löv var... inte speciellt utmanande. Aktiviteter som inte är mentalt eller speciellt fysiskt utmanande kan ändå ha en mening, och i detta fall tillät den här aktiviteten mig att fundera för mig själv, och sedan samtala med min mor. Nu har jag nya sommarprojekt med tema Mariannelunds trädgård, för mig och min sambo att se fram emot. Min sambo vet inte om detta ännu, men han lär bli varse vad som väntar...
Senare på dagen åkte vi över till en av min mors kusiner för att fira hennes yngste sons födelsedag. I huset fanns där en liten, liten sköldpaddsfärgad kattunge. Hon var så kelig och söt, att jag bara ville ta med henne hem med detsamma. Hennes familj ville ha henne kvar, men jag har fått löfte om att få hämta två kattungar till nästa sommar istället. Så dit längtar jag redan!
Planen är nu att åka på vägen till Skara med två katter som sällskap!