Vägen till Skara

Tvärtemot vad jag gissar att många tycker är arbete på en helg inte så värst farligt. Vad som tröttar ut mig däremot, är det faktum att jag är ledig en dag, sedan arbetar två dagar på raken och sedan ledig en dag till. Jag hinner helt enkelt inte vila upp mig. 

 

Helg på djursjukhuset alltså! Jag hade en väldig tur. Alla mina patienter var helt fantastiska. Temat måste ha varit glada valpar och rädda men gosiga katter. Även om helgerna innebär färre i personalen och att man kanske inte hinner med att göra allt som man på vardagarna enkelt hinner med (nåja) så är just det minskade springet det som gör helgerna så bra. Det är inte lika mycket liv och rörelse, och jag uppskattar det, precis på samma sätt som vardagens enkelhet tycks så fullkomligt självklart överlägsen när jag kommer gå ner till vårdavdelningen imorgon.

 

 Efter två helgdagar på jobbet, plus hämtning av mormors bil och firande av Fluffigts pappa samt svåra omvälvande beslut som skall fattas (ja, mer om detta senare) så stupade jag i säng igårkväll och somnade med kläderna på. Någonstans runt fem på morgonen när mobiltelefonens larm ringde djupt nerifrån min väska, jag hade glömt stänga av den, vaknade jag till så pass att jag kravlade mig ur kläderna och somnade om.