Vägen till Skara

Det blir lite glapp mellan inläggen här när skribenten är trött mellan arbetspassen! Nåväl, här kommer ett nytt med ett ämne som jag snubblade över den 26:e juni efter att ha scrollat igenom DN på morgonkvisten. 

 

Mikael Fälth, Lars-Håkan Håkansson, Ingemar Isendahl, samtliga legitimerade veterinärer protesterar mot att Sveriges Veterinärförbund i år har gått ut med varningar till hästägare så att dessa kan skydda sina hästar mot knivskärningar. Anledningen till detta är att de tre veterinärerna som författat texten som publicerats i bl.a. DN menar att skadorna ofta är självförvållade, att det vore mycket svårt att skära ett sto på ett sådant sätt utan att stoet springer iväg eller skadar förövaren samt att bevis saknas för att styrka knivskärningsteorin.

De har alla behandlat sårskador och menar att det inte är ovanligt att skador, även i genitalområden, ofta orsakas av stoet själva, genom att klia sig hårdhänt mot något och enligt deras text kan ston uppvisa självskadebetéenden vid brunst då de trycker sig mot fasta föremål. Vissa skador uppstår på grund av olämpliga föremål i miljön eller på grund av en annan hagkompis hovar.

Jag finner detta intressant av flera anledningar. Först och främst för att en rekommendation går ut utan tydliga bevis för att oron är befogad. Dessutom skräms hästägare upp i onödan. Slutligen, och kanske det viktigaste, är att frågan om olämpliga miljöer riskerar att hamna i skymundan. Borde inte en bättre rekommendation vara att undersöka om ens hästar har stor klåda och skadar sig själv, om stoet vid brunst uppvisar dessa självskadebetéenden samt om det finns något olämpligt i stall eller hage som hästarna kan skada sig på?