Vägen till Skara

En helg, två valpar.

Ulligt, gulligt och fullkomligt underbart?

Eller utmattande som inget annat?

 

Snarare det senare. Puh! Man kunde tro att de skulle slå sig till ro och sova en del av tiden, men inte så mycket som jag förutspådde. Antingen blev den yngre tröttare snabbare, men då vill den äldre leka och så blev det full rulle igen. Eller tvärtom. Över golvet, under bordet, upp på soffan, över katten, in i köket, runt köksbordet och så över golvet igen. På vägen hämtades med fördel en av mina gröna tygskor som jag fick byta ut mot en strumpa. Strumpa och en zebrakudde jag har (med svans) blev de nya favoritleksakerna. Kompostgaller, tänkte jag mer än en gång, jag behöver kompostgaller! Tror jag skrev om det i förra inlägget, men kompostgaller för att skärma av hade varit suveränt. Vi har så öppen planlösning att det blir på tok för stor yta för valparna att springa omkring på.

 

Kissade i otakt gjorde de också. Trots att vi gick ut när de hade lekt, när de hade sovit och en liten stund efter maten samt ungefär en gång i timman överlag liksom kissade de i otakt. Den äldre höll sig lite längre än den yngre. Bäst var när valp nummer ett förberedde sig för att göra nummer två varpå jag samlade upp denna och tog med henne ut. Hon hann få ur sig en liten plupp som Fluffigt tog hand om medan vi var ute. Och medan han stog i ett hörn och torkade bajs satte sig valp nummer två och gjorde nummer två i ett annat hörn! 

 

Överlistade alltså.

Det var skönt med massor av timmar av ostörd sömn när de åkt hem.

För övrigt har jag nog en av de snällaste katterna i världen. Trots att de jagade honom, trots att de ibland skulle nosa på honom från flera håll samtidigt och ibland hoppa upp på honom fällde han inte en klo mot någon av dem.