Vägen till Skara

Idag var det första seminariet för kursen och terminen.

Senare har vi bland annat ett etikseminarium att se fram emot, men denna gång presenterade och diskuterade vi dels olika behandlingar och procedurer som vi sett på praktiken och jämförde det med hur vi lärt oss hur man ska göra och vad vetenskapen har att säga i frågan. Bland annat tog vi upp permanentkanylsunderhåll och placering, blodtrycksmätning, blodprovstagning och steriltvätt. En intressant sak som kom upp, vilket jag inte visste, är att permanentkanyler, förutsatt att de är fräscha, fungerande och att vävnaden inte tagit skada, gärna får fortsätta sitta i. De måste med andra ord inte alls bytas var tredje dag utan detta kan istället riskera att skapa mer skada och onödig stress. Ytterligare en intressant sak som kom upp är att det inte är bäst att få i en så stor kanyl som möjligt - tvärtom. En mindre kanyl blockerar inte lika mycket av kärlet vilket tillåter bättre genomströmning av blod. Dessutom har det visat sig att de klarar av att släppa igenom mer än nog vid exempelvis vätsketerapi.

 

Del två under dagen var fokuserad kring vårdplaner som vi har läst två artiklar inför. Vårdplaner går kortfattat ut på att komma fram till vilka behov en patient har, vad som är målet med vår vård, hur vi skall uppnå den vården samt hur det gick. Det verkade som att de flesta av oss var positivt inställda, det är bara det att vi hitills saknar program och teknik för att göra det smidigt. Vi behöver att journalsystemen som finns ute på klinikerna anpassar sig efter de nya behov som nu kommer mer och mer. Enda sättet är att göra programutvecklarna medvetna om behovet så att de gör om systemet. Känns som om detta kommer bli något att lobba för redan nu, men defintivt på den klinik eller det djursjukhus man hamnar på sen.