Vägen till Skara

Solen lyste över Gärdet och jag fick till och med ta av mig munkjackan för att det blev så varmt! Precis så var det igår när jag tog med Illidan på en promenad. Först hittade vi en liten upptrampad stig som ledde fram till en hundrastgård, och den tog han sig över ganska snabbt. Därefter kom vi ut på ett lite öppnar område där han försökte smyga på en fågel utan resultat givetvis, samt klättra i ett nedfallet träd. Han var väldigt duktig tills han kom lite väl högt upp, ja kanske en och en halv meter ungefär, för då tittade han på mig och fick hoppa ner i famnen igen. Han kanske behöver lite mer övning innan han blir självsäker. Oavsett så har han dessutom klöst på två träd under gårdagen och därmed utövat normalt kattbeteende! jag blir så stolt när han lyckas med det, för han beter sig ju i normala fall inte alls som en katt ska. Missförstå mig rätt är det jag menar.
Efter trädklättringen knatade vi ner till gångstigen och där gick Illidan finare än de flesta hundar skulle jag vilja påstå, och hälsade dessutom på två av de där andra fyrbenta vännerna som är av en annan art. Det var så roligt att se hur hundarna inte reagerade på honom, antagligen för att han varken sprang, skyggade eller väste. En chihuahua tyckte att han var lite läskig, men å andra sidan var den ungefär en fjärdedel av Illidans storlek. Jag har aldrig sett en så liten chihuahua.
På vägen hem, sedan vi gått i säkert en halvtimma, så fick jag bära honom. Det blåste mot oss, och jag märkte att han inte gärna gick mot blåsten, utan då föredrog att gå åt motsatt håll. Annars gick han själv på alla fyra tassarna hela tiden. Hur coolt är inte det?