Vägen till Skara

Kritiskt tänkande, det är väl viktigt, eller hur? Vi vill ju inte gå på vad som helst. Och det gör vi väl inte heller, eller? Faktum är att jag tror att de allra flesta av oss inte är i närheten så skeptiska som vi borde vara och jag tror att det finns en väldigt enkel anledning till detta. Vi är inte tränade.

 

Jag tänker slänga all falsk ödmjukhet åt sidan här och påstå att främst sedan min utbildning i Skara, boken "Mistakes were made but not by me" samt en god påminnelse då och då i form av Potholer54 videor på Youtube, är jag numera mycket bättre på att förhålla mig sunt skeptisk och kritiskt granska information som presenteras. I Skara blev vi tränade att sålla bland allt myller att information och påstådd fakta för att finna sådan kunskap som var tillförlitlig. Processen gick relativt långsamt under de tre år Dss10 kämpade med uppsatser och frågeställningar. Från början tilläts vi hämta information främst från böcker, allra helst från vår kurslitteratur. Därefter ökades kravet. Nu krävdes böcker baserade på vetenskapliga artiklar och vetenskapliga artiklar. Än senare godtogs dessa böcker bara i undantagsfall. Det skulle vara vetenskapliga artiklar, och inte bara reviewartiklar, och de skulle dessutom allra helst vara så nya som möjligt.

 

Jag förstår helt och fullt om många av er inte förstår vad jag har skrivit under de senaste meningarna. Vad är det för en skillnad på en bok och bok? Jag gissar att de som studerat på ett universitet kommer känna igen sig mer i min beskrivning. Kanske var kraven ännu högre för er? 

 

Vad är nu skillnaden på alla dessa olika källor till fakta som jag nämnt. Och vad spelar det för roll?

En vetenskaplig artikel som är publicerad är granskad. Den skall vara skriven på ett visst sätt, bland annat skall det tydligt framgå hur de resultat den presenteras har tagits fram. Exempelvis kan den beskriva hur ett experiment gått till (20 honkatter fick i hemmet tillgång till två kattlådor med olika strömedel, Eurokatt kattsand och Swekatt spån), eller vilka avgränsningar som gjorts i en litteraturstudie (Sökord som användes var cat, feline, FLUTD,  etc.). Vissa artiklar kan beskrivas som sammanfattande artiklar. Författaren har inhämtat fakta och tolkat denna från flera andra olika källor och därefter sammanställt detta enligt sin egen tolkning. Således är dessa inte lika bra som originalkällan eftersom det finns en risk att författaren tolkat sina källor på ett annat sätt än du kommer göra. Icke desto mindre kan dessa artiklar granskas innan de publiceras, vilket är som en slags kvalitétssäkring. 

 

Vetenskapligt tänk, att alltid kräva bevis för ett påstående, och att ny data skall kunna testas, mätas och utvärderas gör att den kontinuerligt förbättrar sig självt och kan skydda sig mot falsk information. Exempelvis skall experiment som tidigare gjorts kunna göras om. Om ny kunskap erhålls kan tidigare kunskap uppdateras eller vid behov omprövas. Att ha ett vetenskapligt tänk innebär att man måste vara försiktig, ödmjuk. Man kan inte med definitivt absolut säkerhet säga att någonting är på ett visst sätt. Det kan dyka upp nya bevis som kullkastar ens tidigare teori och då måste det finnas en mottaglighet för förändring. Det kanske kan låta veligt, men detta är vetenskapens, enligt mig, största styrka.

En bok som är baserad på vetenskapliga artiklar och som har referenser löpande i text är förvisso fortfarande offer för risken att författarna har behövt tolkat det andra har skrivit. En vetenskaplig originalartikel skall vara skriven så objektivt (och tråkigt, haha) som möjligt. En bok har inte alls samma krav på sig. Styrkan i denna typ av böcker, exempelvis mycket av min kurslitteratur och Mistakes were made but not by me, är att allt det som påstås kan kontrolleras. Referensen till den artikel som använts finns där! Allting går att faktagranska.

 

En vanlig bok, där vem som helst får tycka vad som helst och skriva ner det som om det vore väl dokumenterad fakta eller någon slags absolut sanning, eller ett forum, en hemsida eller en blogg för den delen, har absolut inget som helst krav på sig att visa varifrån faktan är hämtad. Borde ni då lita på det jag skriver här? Nej, inte utan vidare. Jag har inga referenser för den fakta jag presenterar och det är ingen som granskar mig. Vad borde man då göra? Jo, orka ta tiden till att ta reda på om påståendena verkar rimliga, och sedan ta reda på mer fakta, både för och emot påståendet. Fakta bör inhämtas från platser som verkar tillförlitliga för att de har vad jag väljer att kalla godkända källor. Hemsidor som länkar till andra hemsidor eller icke vetenskapliga böcker är inte trovärdiga. 

 

Det handlar ju givetvis mycket om kontexten också. Förvänta dig till exempel inte att få objektiv information angående en produkt från tillverkarens hemsida. Samma princip borde gå att applicera om du skall fråga om en bil av en bilförsäljare, eller kanske till och med om du undrar över hälsoläget i en ras och du frågar en uppfödare? Jag menar inte att alla är oärliga, men jag menar att man skall förhålla sig kritiskt till den information som presenteras varifrån den än kommer. Det är nämligen inte garanterat att den som skall ge dig information själv är bra på att finna ny kunskap som är testad, omprövad och uppdaterad. Jag tror att det inte är helt fel att våga fråga andra och sig själv: vad baserar du denna kunskap på?

I skolan skall vi lära oss denna färdighet, att tänka kritiskt. Ett sista exempel på att detta kan vara minst sagt svårt får avsluta detta långa inlägg. En vikarierande lärarstuderande undervisade vår klass på gymnasiet i historia tror jag. Ämnet var något krig, och jag gissar att det handlade om andra världskriget. Helt plötsligt kläcker läraren ur sig följande:

"Männen var långt ifrån sina fruar, och eftersom det inte fanns andra kvinnor där så blev de homosexuella"
Jag kunde inte hålla tyst och sa att det inte var så att män bara blev homosexuella. (Här kan man ju då undra om han omvänt menade att alla lämnade kvinnor helt plötsligt startade egna homosexualla förhållanden sedan männen åkt ut i krig). Läraren ändrade taktik lite.
"Ja men då var de väl bisexuella då"

 

Jag ska låta vara osagt om det helt plötsligt förekom en våg av homosexuell kärlek under världskrigen, det har jag ingen kunskap om, men vad jag däremot tycker är anmärkningsvärt är hur vår lärare kunde kläcka ur sig något sådant som han defintivit inte hade belägg för. Att män blir intresserade av män för att det finns en brist på kvinnor? Jag har i efterhand tolkat det som om han valde titeln bisexuell för att släta över sitt misstag lite. Detta behöver inte vara sanningen, men det är något jag tänkt mycket över i efterhand. Och vad mera är, hade han ens tänkt på att släta över det om inte någon protesterat. Det får en onekligen att undra över hur mycket strunt som människor trycker i andra människor som om det vore sanning utan att ens ha en tanke på att uppdatera sig och ompröva sin kunskap.

 

Med andra ord, kritiskt granska sin kunskap.
Och granska det jag har skrivit.