Det sista antibiotikumet kallas vårdhygien

0kommentarer

Två lektioner med samma ödesmättade budskap. Det är kört. Inte för alla, inte riktigt än, men snart så. Alexander Fleming som upptäckte penicillinet och som erhöll Nobelpriset för detta kände nog redan då på sig att framtiden inte enbart skulle bestå av solsken och regnbågar.
 
I sitt tal från 1945 avslutade han med orden: "It may be that while we think we are masters of the situation we are merely pawns being moved about on the board of life by some superior power."
 
Helt klart var inte den nyupptäckta lösningen permanent. Antibiotika har används, och används än idag, på ett slösaktigt och felaktigt sätt! Enligt vår föreläsare idag som arbetar på länsstyrelsen slutade Sverige med förebyggande antibiotika för att främja tillväxten hos djur 1996 om jag inte missminner mig. Först 10 år senare följde  andra länder efter. Numer använder Sverige allt mindre antibiotika på en grupp djur utan behandlar istället de enskilt drabbade individerna. Det är en bra trend med andra ord, och vi i Sverige och Norge var bland de bästa på att ha låg antibiotikaanvändning. Det är något att vara stolt över, tyvärr räcker det inte. I andra länder däremot, säljs antibiotika över disk. Vem som helst kan alltså skaffa antibiotika till verkliga och inbillade sjukdomar!
 
Den mörka sanningen har smugit sig på oss utan att många har varit medvetna om det. Det är nämligen inte som så att bara de borta i Indien kommer drabbas av bakterier som inte går att bota på grund av resistens (alltså bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika) på grund av att de så frikostigt använder sig av antibiotika felaktigt. Vi kommer också kunna göra det. Med alla resor som görs tar människor med sig de här typerna av bakterier hem, och det är inte så att vi i väst har fler preparat att tillgå. Två preparat finns kvar att använda på de allra värsta bakterierna. Två! Sen finns det inte fler och enligt vår föreläsare om antibiotikaresistens finns det inte några fler som är på gång.
 
Sen ska man vara medveten om att rubrikerna om dödsbakterier är lite väl mycket skrämselpropaganda.Man kan bära på en multiresistent bakterie utan att bli sjuk. Vad man däremot ska vara rädd för, det är om ens övriga bakterieflora slås ut, ex vid en penicillinkur, för då får den bakterie som är motståndskraftig fritt spelrum att leka i. Det är inte helt lätt för en vanlig människa att förstå sig på hur antibiotika skall användas korrekt. Det är därför vi får så noggrann genomgång utav det! Forskningen går framåt hela tiden och just nu tycks man vilja behandla så kort tid som möjligt med antibiotika. Slå till kraftfullt och snabbt, var vad SVA:s slogan gick ut på. Detta innebär inte att kuren skall avslutas så snart symptomen är borta, utan behandlingen skall fortsätta två dagar efter symptomfrhet. En antibiotikakur skall ha effekt på 2-3 dagar, annars är det något fel. Hela detta stycke har jag skrivit efter anteckningar och minnesanteckningar från vår föreläsning om antibiotikaresistens.
 
Vi tips om en film som förklarar läget med iskall klarhet. Det är en Australiensisk film från 2012. Ni kan se den här.
 
Så vad kan vi göra? Vad finns kvar när läkemedlena inte längre kan göra sitt? Vårdhygien. Hygien, hygien och åter hygien! Med rätt vårdrutiner kommer vi inte behöva oroa oss, men det kräver kunskap om hur smittor sprids och hur man oskadliggör dem. Vi och sjuksköterskorna är kanske mänsklighetens sista hopp?

Kommentera

Publiceras ej