Vägen till Skara

Något jag snabbt upptäckte efter lite efterforskningar var att andelen överviktiga katter varierar beroende på studie. Särskilt utsatta för varierande resultat är studier som gjorts på ett litet antal katter.

 

 När 16 turkiska vankatter och 20 turkiska angorakatter boende på Ankara Zoo samt Kirkkale University studerades bedömdes ingen av katterna som överviktig (Erat och Arikan, 2010) medan 34 av 48 stycken katter, det vill säga 71%, samtliga boende på Purina Pet Care Center, bedömdes vara över idealvikt under en annan studie (Laflamme, 1997). 

Två större studier har fått betydligt mer lika resultat.När 182 katter boende i stadsmiljö studerades i Nya Zeeland bedömdes 47 stycken, det vill säga 25,8 % som överviktiga eller extremt överviktiga (Allan et al. 2000). Totalt 8159 katter undersöktes av amerikanska veterinärer under 1995 och 2342 stycken, det vill säga 28,7 % bedömdes som överviktiga och ytterligare 522 stycken, det vill säga 6,4% som feta. Detta innebär att 35,1% av de vuxna katterna i denna studie bedömdes vara över idealvikt (Lund et al. 2005).

Jag skulle nog våga mig på att påstå att vi kan förvänta oss att ungefär 25-35% av katterna i Sverige är överviktiga eller feta. Min egen studie är enbart gjord på 20 katter, och det ska tilläggas att två katter utöver dessa 20 exkluderades ur studien eftersom de vägde för lite. Detta beror på att en av de uträkningar jag ska göra inte är validerad för katter under 3 kg. Nåväl, mot resultaten! 

När jag använt mig av Purinas niogradiga BCS har 13 katter bedömts som över idealvikt. Motsvarande siffra för djurägarna var 10 katter. Det är ett för litet antal för att räkna ut en tillförlitlig procent, varje katt motsvarar ju fem procent själv, utan jag får nöja mig med att säga att jag har bedömt att över hälften av katterna var över idealvikt. Djurägarnas bedömning är att hälften av katterna är över idealvikt. Vad detta visar däremot, är att det finns katter som är överviktiga eller feta och som behöver åtgärder för att gå ned i vikt. Det visar också på vikten av bra hullbedömningsmetoder. Mer om detta kommer senare, när jag skrivit klart de styckena.

Referenser för detta inlägg:
Allan, F, J, Pfeiffer, D, U, Jones, B, R, Esslemont, D, H, B och Wiseman, M, S. (2000) A cross-sectional study of risk factors for obesity in cats in New Zealand. Preventive Veterinary Medicine Vol 46, No 3. 183-196.

Erat, S och Arikan, S. (2010) Body Mass Index and Diffrent Body Measurements of Turkish Angora and Van Cats in Two Diffrent Locations. Journal of Animal and Veterinary Advances Vol 9, No 1 118-122

Laflamme, D. (1997) Development and Validation of a Body Condition Score System for Cats: A Clinical Tool. Feline Practice Vol 25, No 5-6. 13-18

Lund, E, M, Armstrong, P, J, Kirk, C, A och Klausner, J, S. (2005) Prevalence and Risk Factors for Obesity in Adult Cats from Private US Veterinary Practices. The International Journal of Applied Research Vol 3, No 2. 88-96.