Analsäcksinflammation på katt
1kommentarer
Jajemensan, idag ska vi prata om allt äckligt på en gång. Bajs, böld, var och analsäckar... Hundar och katter har båda analsäckar, och i vissa fall kan dessa bli inflammerade. Jag hittade lite bra info från veterinärhuset om ni enkelt och smidigt vill läsa på om analsäcksinflammation. Så varför skriver jag om detta, jo, min lilla kisse och jag fann oss igår stående på Skara djursjukhus eftersom han dragit på sig en välfylld och en inflammerad sprucken analsäck.
Det är så lustigt det där, för varje gång något sådant här händer så tänkte jag att jag borde ha kunnat upptäcka det tidigare, fast vet ni, det hade jag nog inte. Detta är den Illidans sjukhistoria från dagarna innan.
Dag 1) Illidan stör inte mig och Fluffigt när vi sover på natten. Han äter inte upp all mat på en gång när han får kvällsmat. När han gått på lådan luktar det ovanligt illa.
Dag 2) Märker lite lös avföring i pälsen. Han vill för ovanlighetens skull inte att jag tvättar bort det i duschen och klämmer åt med svansen. Här tänker jag att han säkert slickat i sig något olämpligt från en stekpanna som stått framme och att han är lös i magen och har lite sveda. Denna natt stör han inte mig heller men är sällskaplig och vill ligga nära mig på kvällen. Äter bara hälften av sin kvällsmat.
Dag 3) tömmer lådan där några få smala korvar ligger. Går ut till katten som står på bordet varefter han vänder sig och jag ser att hans päls är ljust röd i färgen på några ställen baktill. Ajaj tänker jag, nu blöder han från bakre delen av tarmen! (bra att komma ihåg, ljust blod är långt bak i tarmen, mörkt är från främre delen). Tar ut honom till duschen för att skölja bort blodet och se om jag kan se någon skada eller liknande. Illidan jamar. Tydligt tecken på smärta och jag ger upp det försöket och ringer veterinären för att boka en akuttid. Under tiden vi väntar hinner bölden spricka upp mer.
Jepp, det är hans sjukdomshistoria... Så vad kan man som djurägare göra? Det enda tips jag kan ge är väl att vänja sin katt vid att man går igenom dem, ögon, öron, tänder, lyfta på svansen osv. Märker man att katten är annorlunda får man försöka gå igenom den och se om man kan upptäcka något annorlunda. Ring en djurklinik och rådgör med dem. Samtidigt vill man ju inte springa iväg till veterinären bara för att katten inte väcker en på natten...
Jag har lite bilder på sjuklingen, speciellt Fluffigt ville se Illidan i tratt, eller Cone of Shame som vi kallar den.
Illidan nöjd utan krage... Full av antibiotika och NSAID.
Kragen på igen... Illidan är mindre imponerad.
Hej! Vad gör du matte, konstig svart låda du har framför fejset!
Haha, han ser så instängd ut! Notera rosetten bak i nacken.
Mhm. Allt klär en skönhet, right?
Close-up.
Jag ger upp... Stackarn.
Det är så lustigt det där, för varje gång något sådant här händer så tänkte jag att jag borde ha kunnat upptäcka det tidigare, fast vet ni, det hade jag nog inte. Detta är den Illidans sjukhistoria från dagarna innan.
Dag 1) Illidan stör inte mig och Fluffigt när vi sover på natten. Han äter inte upp all mat på en gång när han får kvällsmat. När han gått på lådan luktar det ovanligt illa.
Dag 2) Märker lite lös avföring i pälsen. Han vill för ovanlighetens skull inte att jag tvättar bort det i duschen och klämmer åt med svansen. Här tänker jag att han säkert slickat i sig något olämpligt från en stekpanna som stått framme och att han är lös i magen och har lite sveda. Denna natt stör han inte mig heller men är sällskaplig och vill ligga nära mig på kvällen. Äter bara hälften av sin kvällsmat.
Dag 3) tömmer lådan där några få smala korvar ligger. Går ut till katten som står på bordet varefter han vänder sig och jag ser att hans päls är ljust röd i färgen på några ställen baktill. Ajaj tänker jag, nu blöder han från bakre delen av tarmen! (bra att komma ihåg, ljust blod är långt bak i tarmen, mörkt är från främre delen). Tar ut honom till duschen för att skölja bort blodet och se om jag kan se någon skada eller liknande. Illidan jamar. Tydligt tecken på smärta och jag ger upp det försöket och ringer veterinären för att boka en akuttid. Under tiden vi väntar hinner bölden spricka upp mer.
Jepp, det är hans sjukdomshistoria... Så vad kan man som djurägare göra? Det enda tips jag kan ge är väl att vänja sin katt vid att man går igenom dem, ögon, öron, tänder, lyfta på svansen osv. Märker man att katten är annorlunda får man försöka gå igenom den och se om man kan upptäcka något annorlunda. Ring en djurklinik och rådgör med dem. Samtidigt vill man ju inte springa iväg till veterinären bara för att katten inte väcker en på natten...
Jag har lite bilder på sjuklingen, speciellt Fluffigt ville se Illidan i tratt, eller Cone of Shame som vi kallar den.
Illidan nöjd utan krage... Full av antibiotika och NSAID.
Kragen på igen... Illidan är mindre imponerad.
Hej! Vad gör du matte, konstig svart låda du har framför fejset!
Haha, han ser så instängd ut! Notera rosetten bak i nacken.
Mhm. Allt klär en skönhet, right?
Close-up.
Jag ger upp... Stackarn.
Jag var lite orolig för hans aptit. Han har inte velat äta alls sen igår. Lyckades till slut locka honom med lite fisk som han är helt galen i. För några minuter sen försökte han äntligen dricka och då tog jag av honom kragen. Lite vatten och några matkulor fick han i sig. Tänkte dock gå iväg till butiken och handla lite laxpaté till honom. Känns ganska viktigt att få upp aptiten nu när rumpan ska läka ordentligt. Vi har en återbesökstid på onsdag, och jag och Illidan hoppas på att veterinären inte ska behöva göra ett andra ingrepp utan att det klarar av att läka av sig självt.
1 kommentarer
Olle k
14 Apr 2012 00:44
Min katt hade också nyligen en inflammerad analsäck som vi tyvärr inte märkte förrens det var en stor lila böld som katten hade slicka hårlös! Vi tog den till vetenären direkt och där fick det ett dränage dom skulle tömma säcken från otrevligheter. Katten fick smärtstillande och annan medicin undertiden den hade krage. Under denna tid hade katten hemsk diarré som vi tror berodde på medicinen. Nu är allting normalt igen. ( hoppas vi!)
Kommentera