Vägen till Skara

Raimik vid gamla cowboy-stocken. Eftersom det gamla stallet är rivet så får man alltid stå ute och göra iordning sin häst.

Jag fuskar lite. Denna bild är efter ridningen. Det finns två uteboxar där man kan ställa in sin häst. Efter ridningen fick Raimik sin mat här medan jag borstade av honom. Riktigt tjusig är han allt ^^ (Den bild som jag tagit för dagen, resten var Fluffigts förtjänst)

Har precis tränsat och gosar lite med Raimik. Och gömmer mig bakom hans öra när Fluffigt som var dagens fotograf försökte fånga oss på bild!

Här ska jag precis till att sitta upp. Min mamma håller emot på andra sidan eftersom vi inte har någon pall att kliva upp från. Raimik tittar sig nyfiket omkring.

Här travar vi igång. Fy vad svårt det är _fortfarande_ att sitta ner i traven! Klarar kanske en tjugo meter, sen börjar jag skumpa igen! Tror att jag egentligen skulle behöva länga lädrena, och framförallt när jag vågar igen, lägga upp stigbyglarna över sadeln och rida helt utan läder. Kanske blir en stund nästa ridtillfälle, se hur det känns.

Försöker arbeta mycket i skritt. Mest är det för att jag ska hinna med och för att jag ska komma ihåg hur man gör allting! Raimik är väldigt bra på det där, för om det inte går som jag tänkt, då vet jag att jag gör fel! Alltså är han perfekt för en ryttare som mig. Gör jag rätt, då gör han rätt. Typ. Här övade vi skänkelvikningar på öppna delen av volten.

Mer skänkelvikningar. Jag växlade lite mellan att ha ett dressyrspö att peta på bakbenen med och att helt enkelt lägga skänkeln långt bak som syns på bilden *suck*. Men man sitter ju så dåligt då! Kanske är det helt enkelt så att jag måste lära mig att inverka utan att veva omkring sådär med benen. Kanske det jag ska öva på vid nästa ridtillfälle förutom att rida utan stigbyglar?


Jag tittar dit jag ska och Raimik har förhoppningsvis koll på alla fyra benen!


Vi övade en del galopp på volterna. Tror det blev fem galopper totalt. Den första blev helt klart bäst, då lyckades jag sitta rakt även i fattningen. Jag brukar annars falla framåt, det blir bättre med andra ord!


Mer galopp. Diggar hans pannlugg!


Den här bilden tyckerjag så mycket om för att den påminner mig om en bild jag såg en gång på deviantart på Sleipner och Oden. Kanske ska använda den som förlaga och göra en egen verision?!


Trötta och nöjda efter en timmas ridning. Själv blir jag ju fullständigt utmattad! Vänta bara, jag kommer ha träningsvärk i minst tre dagar efter detta!

En av åsnorna på Skutan bestämde sig för att det var mysigt att rulla sig! Vill bara säga det att innan man har hört en åsna skrika på riktigt... Man tror inte att de kan låta så som de gör! Och när man hör det då tror man fortfarande inte att de kan låta såsom de ju gör!

Riktigt mysigt! Alla benen i vädret!


Och nu ska man bara lyckas ta sig upp också. De där hovarna är bedårande.


Den andra lilla åsnefiluren låg på lur invid volten så Fluffigt passade på att ta en bild på honom. Han har ett sådant där lustigt mankgrepp, det vill säga, randen över manken ner mot bogen.

Detta är tydligen Greta har jag för mig! Och hon är SÅ söt! Och glad! Kommer när man närmar sig och vill gosa! Nästa gång jag är på Skutan ska jag sitta där en stund och bara mysa med hennes runda nos!