Vägen till Skara

Jag hade en stund av gnäll igår med Fluffigt. Det var bra gnäll dock, som ledde nån vart.  Det hela går ut på att jag vill bli bra. jag vill bli så bra på att rita att jag sticker ut på Deviantart där det ärligt talas läggs upp så oerhört mycket bajs att hälften kunde vara nog. Det jag försöker säga är att det är sådana oerhörda mängder material som läggs upp där, att det bra försvinner, såvida det inte redan är ett känt namn. Så, hur blir man känd där? Ren tur, eller, så måste man så att säga, hora runt. Och med detta något fula uttryck så menas det att man helt enkelt lägger till andra konstnärers bilder till sina favoriter och framförallt kommenterar på andras bilder. Då börjar ju de kika på ens egna. Jag tror det är smartast att göra det på folk som är sämre än en själv, för då blir de väl lättare imponerade. I vilket fall, det är inget jag orkar göra. Jag lägger till bilder till favoriter som jag tycker om. Jag kommenterar på en bild om jag har fått någon slags känsla för den. Lösningen på hur jag blir bra? Rita varje dag, vare sig det behövs eller inte. Skissa, färglägg, måla, det är bara att köra på.

Det andra jag vill, är att få skriva klart och ge ut minst en bok. Hur man lyckas med det? Skriver, och har tur. Och är envis. Dilemmat är att jag väldigt ofta inte har inspiration. vad gör man då? Jo man tvingar sig själv till att börja skriva. Tydligen ska många författare ha sagt att skriva en bok, det är 90% hårt arbete. De har inte inspiration hela tiden, utan de tvingar sig själva till att sitta, och sen så börjar det flyta igen. Som idag, jag tänkte tvinga mig själv att sitta i en halvtimma. Det blev 65minuter istället, och enda anledningen till varför jag slutade är för att jag vill hinna simma innan lunch. Kanske blir mer ikväll. Tänk, jag skrev runt en och en halv sida. Och då avslutade jag två tidigare påbörjade stycken, något som brukar vara svårt och oinspirerande. Nåväl. nu är det hög tid att göra sig iordning.