Vägen till Skara

Nu blir svalorna glada. Underbart vårcitat ifrån fäsken Hector vars pålle Riekužs jag fick rida idag. Han var helt fantastisk, så himla snäll, och Hector var helt fantastisk som gav precis rätt tips till mig. Tänk er en häst som man kan sitta på helt långa tyglar med, barbacka, och sedan ta vira in händerna i en lång svart mjuk hårman. Därtill att kunna gå över en bilväg, med lastbilar och bussar, gå förbi grävskopor, halvtäckta båtar, tennisbana och skällande hundar utan minsta reaktion från vare sig mig eller hästen. Hectors visdomsord var: lita på honom.

Så tänk, jag galopperade barbacka! Och det absolut bästa av allt var att jag fick säga hepp hepp samtidigt som jag gav galoppskänkel. Mys! Och han luktade precis så som hästar ska.

Hector och islänningen som jag tror heter Yrpa. Yrpa galopperade betydligt snabbare än vad vi gjorde.


Jag och Riekužs. Hans breda rygg var perfekt. Man satt som i en stol.

Hectors häst! Han ville inte ens gå ut i hagen utan skulle stå och gosa med mamma Fäsk.


Till dig Fäsk. Den obligatoriska hästmulen!