Vägen till Skara

När vi sent omsider skulle ta oss hem ifrån Sandra och öppnat dörren emot yttervärlden så såg vi det. Vitt, gnistrande och någon centimeter tjockt låg nysnön över Skara. Och åter igen kommer cyklarna få ställas undan i väntan på tö.

Natten var vacker. Snön singlade ner och när vi gick igenom en av de större gatorna i Skara kunde vi se att juldekorationerna var på väg upp. Mellan husen i linor hängde runda kransar som väntar på advent då jag tror de kommer tändas.
På vägen hem böjde sig Hector ner och skrev i snön. Hector & Ardente was here * .
* symboliserar en snöflinga. Vi undrade hur lång tid det skulle ta innan det snöade igen. En stilla och lugnt filosofisk kväll där jag kände mig tillfreds. Rofylld.

Man trivs i Skara. Med bra vänner och en mjuk katt att komma hem till är här riktigt trivsamt. Visst saknar jag hemma, men det är inte smärtsamt.

Och mormor, om du läser detta, så hoppas jag att du kommer bli glad på måndag.