Vägen till Skara

På vägen hem ifrån Coop trodde jag att jag nästan råkade trampa på en insekt. Men det var okej, vid en snabb tillbakablick såg jag ju att det var en pinne. Var det en pinne? Jag gick tillbaka några steg och studerade pinnen närmare. Det var en närmare 10 centimeter lång trollslända. Dess vänstra bakvinge var nästan helt borta. Trollsländor har alltså fyra vingar.

Den stod helt stilla på marken och tycktes för mig orörlig. Jag började undra om den inte redan var död. Redan när jag var liten brukade jag flytta undan daggmaskar, larver och insekter ifrån vägar bort till väggrenen istället, och vanan trogen hämtade jag mig en pinne för att flytta bort även den här sexbenta varelsen. Så snart jag satt pinnen under dess bakben började han röra på sig, trilla av pinnen och landa på rygg. Efter lite viftande av de kvarvarande vingarna vände han sig på rätt köl igen och återgick till att sitta precis stilla.

Med en större pinne och en placering under samtliga av insektens ben hade jag bättre tur, för den klamrade sig glatt fast och lät mig bära iväg med honom till en gräsplätt under ett träd.

Det luktade vått av dagg i gräset och fuktig asfalt.
Jag undrar om trollsländan också kände det.
Troligen dess sista dag i livet.