Stall Blåklintens femte kapitel uppe
0kommentarer
Nu är Stall Blåklintens femte kapitel uppe på Kapitel 1!
Vanan trogen publicerar jag ett nytt kapitel varje fredag. Detta kapitel har ännu inte fått något namn utan det är något jag får lägga till i efterhand. Antagligen kommer jag byta namn på flera av de andra kapitlena också innan boken är slut, det är ju trots allt en kreativ process och den kommer arbetas igenom flera gånger innan jag blir nöjd.
I detta kapitel får vi följa måndagsgruppens första hopplektion för terminen. Elisabeth vet att tjejerna längtat både länge och väl efter detta och blir smått bekymmrad när hon märker att brorsdottern Linda inte verkar må bra.
Vidare är det också premiär för dvärgpudeln Ludde som studsar rakt in i allas hjärtan.
Jag upptäckte också att Kapitel 1 sparar intron till de olika kapitlena där jag kan editera dem. De lät ju riktigt spännande när jag läste igenom dem, så nu tänker jag publicera dem här så får ni som ännu inte börjat läsa min bok en chans att lockas lite!
Kapitel 1
Med orange tuschpenna fyllde jag noggrant i påskkycklingens näbb och lutade mig därefter tillbaka på den nötta gamla trästolen för att beundra mitt, min arbetskamrat och tillika bästa väns verk.
”Jag förstår inte hur du kan rita dem sådär gulliga, Elisabeth” klagade Robyn missnöjt och ritade dit ett par rangliga ben på en särdeles oformlig kyckling, som påminde mycket om en solros med näbb...
Kapitel 2
”Vad ska du med konerna till Elisabeth, och varför har du med dig hästskor ner till volten?”
Frågorna var många när jag hemlighetsfullt gick än hit, än dit, runt i stallet och på stallplanen och då och då även in i huset...
Kapitel 3
På fredageftermiddagen samma vecka rullade så hyrtransporten in med stall Blåklintens nya ponny. Jag kom på mig själv med att oroa mig än en gång men det glömde jag snabbt bort då Robyn nästan hoppade jämfota av iver inför att få se den nya hästen...
Kapitel 4
Under veckan som kom lät jag Djinn vara med på mina småbarnslektioner, hästisgrupperna kallade, och hon var mycket populär. Lugn och rund knatade hon fram med ungarna på ryggen. På lektionerna för de lite duktigare barnen var det dock en annan femma...
Vanan trogen publicerar jag ett nytt kapitel varje fredag. Detta kapitel har ännu inte fått något namn utan det är något jag får lägga till i efterhand. Antagligen kommer jag byta namn på flera av de andra kapitlena också innan boken är slut, det är ju trots allt en kreativ process och den kommer arbetas igenom flera gånger innan jag blir nöjd.
I detta kapitel får vi följa måndagsgruppens första hopplektion för terminen. Elisabeth vet att tjejerna längtat både länge och väl efter detta och blir smått bekymmrad när hon märker att brorsdottern Linda inte verkar må bra.
Vidare är det också premiär för dvärgpudeln Ludde som studsar rakt in i allas hjärtan.
Jag upptäckte också att Kapitel 1 sparar intron till de olika kapitlena där jag kan editera dem. De lät ju riktigt spännande när jag läste igenom dem, så nu tänker jag publicera dem här så får ni som ännu inte börjat läsa min bok en chans att lockas lite!
Kapitel 1
Med orange tuschpenna fyllde jag noggrant i påskkycklingens näbb och lutade mig därefter tillbaka på den nötta gamla trästolen för att beundra mitt, min arbetskamrat och tillika bästa väns verk.
”Jag förstår inte hur du kan rita dem sådär gulliga, Elisabeth” klagade Robyn missnöjt och ritade dit ett par rangliga ben på en särdeles oformlig kyckling, som påminde mycket om en solros med näbb...
Kapitel 2
”Vad ska du med konerna till Elisabeth, och varför har du med dig hästskor ner till volten?”
Frågorna var många när jag hemlighetsfullt gick än hit, än dit, runt i stallet och på stallplanen och då och då även in i huset...
Kapitel 3
På fredageftermiddagen samma vecka rullade så hyrtransporten in med stall Blåklintens nya ponny. Jag kom på mig själv med att oroa mig än en gång men det glömde jag snabbt bort då Robyn nästan hoppade jämfota av iver inför att få se den nya hästen...
Kapitel 4
Under veckan som kom lät jag Djinn vara med på mina småbarnslektioner, hästisgrupperna kallade, och hon var mycket populär. Lugn och rund knatade hon fram med ungarna på ryggen. På lektionerna för de lite duktigare barnen var det dock en annan femma...
Kommentera